Jag visste inte riktigt vart jag ville åka denna helgen. Vi åker till Eksjö, sa Birgitta. Ja sa jag, om du följer med och går Hunsnäsen runt, bara 6,5 km långt (+ in till stan & fika). På det glada 80- 90-talet, när vi hade husvagnen uppställd på Eksjö Camping, under försäsongen, gick vi denna rundan ibland. (gröna linjen). Nu står vi på Eksjö Campings ställplats, vid röda pilens spets.
I mitt nya liv (jag återkommer till det senare) får jag inte sova längre än till klockan sex på morgonen. Dessutom måste jag varje kväll vara uppe till klockan 23.30. (vidrigt) Lördag & söndag har jag dispens att sova till klockan sju. För oss som annars kan sova till klocka tio- elva i husbilen, blir det en massa ny tid att ta hand om. Jag bjöd Birgitta kaffe på sängen med öppet fönster i sovrummet.
Jag borde spelat in bruset av vattnet, så ni fått höra det.
En midsommarafton i början på 90- talet, när vi hade vår hund Brownie. (Brun Schabrador) Vi gick elljusspåret, tidigt på midsommaraftons kväll, som passerar här förbi Koporten. Brownie gick alltid lös med oss. När hon skulle göra sina behov, försvann hon in bland snåriga buskar. Efter en kort stund kom hon tillbaka grön av ”färsk koskit”, som hon rullat sig i.
När vi passerat Koporten och kom ned till sjön, tog jag av mig mina vita byxor, den vita skjortan, hängde upp kläderna på en trädgren, gick ut i bara kalsongerna och tog med mig Brownie ut i sjön, för att tvätta henne ren. Då spelade de ”Det var dans bort i vägen” i Koporten och på sommarterassen på Eksjö Camping spelade de ”Pärleporten”. Jag stod i vattnet i bara kalsongerna, mitt emellan Koporten och sommarterassen. Minst sagt blandad musik i öronen på en gång och en festlig syn för förbipasserande.
Jag tror inte att Sven Ingvars har uppträtt på denna scenen till höger i bild.
På den tiden när vi hade avtal med många kommuner om alla matleveranser, kunde man ganska ofta få frågan från ett dagis. ”Vi vill ha några vaser, vad har du att erbjuda?” Ska ni ha Tussilago eller höga gladioler i vasen, blev det stående svaret….
Själv är jag ”Städmissbrukare”, jag plockar skräp var jag går, rättar till i diskmaskinen, ser till att alla papper på skrivbordet ligger i linje, stolar och bord står rakt, plockar träflisor från pallar på golvet när jag går genom lagret, plockar upp papper på golvet på toa och så vidare…. Att se en gård som denna var ett ”rent” nöje.
Eksjö är vår favoritstad. När vi fått våra nya elcyklar, kommer vi nog in till Eksjö igen och (trampar) ut till Skurugata, med flera platser. Här i Life butiken köpte jag Mandeloja, som jag läst om hos bloggvänner. Jag skall testa den på min torra hud.
Sinnet behöver belöning med en Budapestbakelse, trots att andra delar av kroppen borde tacka nej till detta.
Bästa tänkbara ställplats, en trevlig stad och en trevlig motionsrunda. Missa inte detta.
























































