Matts Torebring

och lite mera snuskprat.

Vår Cinderella förbränningstoa i husbilen

På Elmia Husbil, träffade jag Cinderellas norska representant. Jag har en löst hängande tätningslist kring sitthuven. Då skickar vi en ny huv till dig, sa norrmannen. Döm om min förvåning, redan i fredags kom en ny huv hem till oss.

Jag har försökt på Kabe, som absolut lovat att hjälpa mig, fast först inom fyra veckor, att få fram en extra förbränningsskål. Jag berättade detta för norrmannan, som svarade, då skickar jag med en skål också. I fredags kom den. (Ingen förstod varför jag ville ha en extra skål)

Mitt tips till er som har denna toalett: Köp en extra skål! När den nya kom, satte jag i den på direkten. Den förra ställde jag hemma, fylld med såpvatten. Idag var det bara att skölja ur den. ”Skitsmidigt”!

I helgen när vi bott på Lyckarps Ställplats, som har en Bajamaja med hänglås på. Då är vår Cinderella toa värd sin vikt i guld.

Så lite snuskprat också… Vi har Eva Solo´s produkter i vårt sortiment på jobbet. I deras sortiment fanns tidigare, en toaborste med löstagbart skaft. En kund ville absolut ha produkten, trots att den utgått. ”Det var så smidigt att lägga borsten i diskmaskinen”.

En natt till på Lyckarps Ställplats, men så besviken jag blir, på vuxna människor…

En hel liten blomsteräng, mötte oss utanför dörren.

Skogen dignar av stora svampar, men många blommor har inte gett upp ännu.

Vi gick genom skogen upp till Ljusboden

Vägen upp till Ljusboden, kantas av konstverk i trä och skräpiga gårdar.

Ann-Charlotte serverade oss nybakade våfflor

Vi handlade med oss lite ljus hem, både till nya husbilen och hemma. Ann-Charlotte tillverkade bruna ljus, som skall passa till inredningen i vår nya husbil, med brun skinnklädsel. Detta gjorde hon när vi åt våfflor.

Vedlåren till grillplatsen såg ut så här idag.

Vi grillade korv i går, när vi kom till Lyckarps ställplats. Det smakade så gudomligt gott, att vi beslöt oss för att grilla i dag också. Jag går ut för att lyfta på locket till vedlåren….

Jag tror inte det är sant! Igår kväll fanns det bara ved i vedlåren. Idag när jag öppnade hade någon (människa?), utan förstånd eller förmåga att ens tänka, slängt resterna från sin kräftfest i VEDLÅREN!

Jag har skickat bilder till Ingvar, som äger ställplatsen och angett vem jag tror att det är. Jag pratade lite kort, med den som jag tror har gjort detta. ”Var så god och grilla om du vill, det finns glöd kvar”, sa jag, när vi var klara. ”Nej, sa mannen, vi har annat på g”.

Jag kommer inte att bli det minsta förvånad, när ställplats efter ställplats stänger. Här uppoffrar sig Ingvar, med att hugga ved, torka den, klyva, bygga en vedlår med tak för att göra det trivsamt. Så kommer en vuxen kedjerökande (pensionär) och grisar ned!!

Jag städar oftast upp på allmänna toaletter, när det ligger högvis med papper på golvet. Jag klarar inte av att se det. Jag har städat upp vedlåren på Lyckarps ställplats också.

till skogen och tystnaden, så även idag!  Vi reste till Lyckarps Ställplats!

Så fort vi kom fram tände vi upp en brasa.

Är man i skogen, vill man grilla korv, det hänger ihop på något vis.

Hett och lite sotigt

Så här skall grillkorv intas när man är i skogen. Het, lite sotig men så gott

Birgitta gillade korven skarpt

Korven är snabbt uppäten, kvar är den ljuvliga tystnaden. Jag valde mellan att stanna hemma och rensa ogräs och klippa kanter på gräsmattan, eller åka till Lyckarp. Vi valde skogen och tystnaden.

Jag vet att Ingvar & Birgitta, som driver Lyckarps Ställplats, är ordningsamma personer. Jag vet att de är så rädda om sin ställplats. Jag tar parti för dem, men inte för oss som åker husbil. Idag var det kodlås till vattenkran vid diskbänken, till ”bajamajan, till sopcontainern, till färskvatten och till gråvattentömningen. Varför det blivit så här, det förstår ni. Jag hoppas att Ingvar & Birgitta hittar en bättre lösning, än alla hänglås. DETTA ÄR INTE ROLIGT!

Jag trodde i min enfald, att vi som åker husbil är personer, som älskar naturen, håller rent & snyggt och uppför sig lite bättre än medelsvensson. Fast jag förstod förra söndagen, vid avresa från Elmia, att så är inte fallet.

Korven smakade i alla fall superb ute i skogen.