Matts Torebring

Ett par tre gånger under årens lopp har vi gästat Ydre Motormuséum, Ydre (Österbymo). Det är lätt tro att det bara handlar om traktorer, visst finns de i långa rader, Fordson Major, Volvo T 22, BM 10, BM 20, BM 230, BM 320, Farmall, Harvester, Alliis Chalmers, Nuffield, Ferguson och många fler fast lite okända för mig. Alla dessa har jag minnen kring. Idag tog vi lilla bilen och åkte dit. Följ med in i ladorna …

Ydre kommun är verkligen ett hett tips att besöka. Här finns Torpöns Färjeläge, ställplats, restaurang, camping och runt hela sjön Sommen finns verkligen fina strandhugg.

Några fler guldkorn som vi besökt är Asby skola, med ett naturreservat intill skolan, Asby Brygga med badplats, Ydre Motormuséum i Österbymo, Ydregården med god mat och ställplats, Ställplats Norra Vi.

Vad som är så fascinerande är alla dessa eldsjälar, som mer eller mindre bor i sitt Motormuséum, bara skruvar och mekar. Hur i alla sina dagar har dessa eldsjälar lyckats med att samla alla prylar och maskiner?

Jag minns mannen i Lommaryd som körde en Austin A 30, jag minns flera tändkulemotor- & råoljemotorer, vår husvagns tv, mammas vävstol i köket, järnspisen i Birgittas hem m.m m.m. En liknande likvagn har jag aldrig sett tidigare. När jag kom till Danmark i början av 70- talet, åkte merparten Fiat 127.

Under min tid i skogen hann jag med att köpa ett antal motorsågar, 1 st Partner R 12, 10 st Partner R 14 och den till slut för mig, enda riktiga sågen, Stihl, den köpte jag bara 2 st av och slet ut. ”Den sågen håller till Matts och då håller den till alla andra,” sa min handlare. Kul att se dem alla på rad idag.

Så gick vi ett par hundra meter för att äta var sin Fläskschnitzel på Ydregården. Vi hade flyttat vårt bord till skuggan. På en minut blev himlen svart, det började blåsa kraftigt och ett par minuter senare var regnskuren ett faktum. Jag stoppade in sista tuggan i munnen samtidigt som vi sprang in och intog kaffet i den gamla stugan.

Varken Birgitta eller jag mår bra i den extrema värmen som varit. Vår plats på Tokenäs Camping, har bjudit på både skugga och sol (mest skugga) har varit helt perfekt för oss. När vi tömde tankarna inne i Byxelkrok i torsdags, som tar lång tid för att det inte skall rinna över, blev jag nästan svimfärdig i den gassande solskenet.

Idag när vi cyklade runt i sommarstugeområdena, var det allt lite småkallt men inte värre än att det var skönt att cykla. När jag hade tänt Cobbgrillen, stod och vaktade den i blåsten, kom både mössa, tröja och långbyxor på.

Vi har haft vår Cobb Grill, som vi tycker är den bästa och smidigaste grillen, i mer än 10- talet år. Wokpannan till grillen har åkt med runt om i Europa, utan att vi använt den. Igår råstekte vi färskpotatis i den, tillsammans med ägg och falukorv. Jättegott!

Idag inhandlade vi lårfilé av kyckling samt wokgrönsaker. Vi lät det ta lite tid, kryddade med olika kryddor och rökt grillolja, men vad gott det blev. Sitta och äta ute kunde vi inte göra i kylan, utan vi fick sitta inne.

Se mängder av tips eller googla på recept Cobb Grill, på vad du kan göra med din Cobb Grill, om du inte redan har gjort det. När jag grillat färdigt lyfter jag bara ur den brinnande briketten och lägger den på lämplig plats. Väntar jag till den kallnat helt, kan jag lägga den i hushållssoporna. Efter detta stoppar jag in allt i väskan.

Vi gick bara runt campingen, ut till havet och hem igen. På fullt allvar skulle vi kunna tillbringa somrarna här, kanske i en uppställd husvagn? Det är bara 15 mil bort från hemma, om man tar båten från Oskarshamn.

Vi skulle stanna 8 dagar här, det kommer att bli 19 dagar, det säger allt om trivsamheten. Allt det som finns runt omkring oss, butiker, caféer, restauranger, havet, badstranden och alla cykelvägar. Jag instämmer än en gång med Ulf Lundell …

Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo, några månader om året så att själen kan få ro …

Det serveras äkta Öländska kroppkakor på flera platser på Öland. Flera olika har vi smakat på under åren, men aldrig varit här på Aronstorp, strax utanför Färjestaden. Vilken överraskning att komma hit, så Mega stort och så fin ställplats av bästa dignitet. Helt otroligt, mitt ute på landet. Stundtals kö ut på parkeringen för att komma in till restaurangen.

Vi visste att våra Finska Kamrater, som vi började prata med på stranden i Rubicone, Italien, i början av 2000 talet, kommit till Sverige sista veckan. De är alltid överraskningarnas favorit nr 1 och vi anade nästan att de skulle komma och knacka på hemma utan att säga till innan. Jag ringde upp dem och det visade sig att de bara var 3 timmar bort och på väg till Borgholm. Efter lunch möttes vi och hade hur mycket som helst att prata om hela eftermiddagen och in på kvällen. Vi åt utsökt goda kroppkakor och åt småländsk ostkaka till dessert.

Våra vänner har kört Europa runt under många år och ett par år har vi rest tillsammans. Så sålde de sin husbil under pandemin och vi tänkte nästan, nu kommer det att dröja innan vi syns igen. Nu ville de testa på livet i en Plåtis. Men vi förstod att nästa gång blir det nog en stuga i Lappland i stället.

En fråga tar vi med oss härifrån, ”Hur kan man lyckas driva detta i denna stora omfattning mitt ute på landet?”