Matts Torebring

Ställplats Sågen Västervik.

Här har vi aldrig parkerat tidigare och jag hittade inte heller Ställplats Sågen angiven på nätet någonstans. Kordinater N  57 45 6 Ö 16 39 20. Den ligger bredvid Värmeverket och är väl skyltad. Kör bara Södra Varvsgatan så är du strax där.

Nu var det flera år sedan vi var i Västervik. Nu ville vi cykla runt i sta´n, bland små gränder och gator. På vägen till Västervik ringer telefonen. Det är våra kära vänner som ringer och undrar vad vi gör. Vi passerar er om fem minuter i sommarstugan. Nej det gör ni inte alls, vi ligger bakom er och spejar vart ni tänker åka. Ni får inte köra förbi stugan, utan att stanna och så blev vi bjudna på räksmörgås på deras båtbrygga. Tack vänner, ni har det så otroligt mysigt och det smakade så gott.

Den tidigare ställplatsen vid Skeppsbrokajen.

Här fanns tidigare en ställplats, nu byggs det bostäder där.

Det finns några få ställplatser kvar på Skeppsbrokajen

Det hade börjat skymma när vi kom till Västervik, så vi valde att stanna här en natt.

Nya ställplatsen Sågen vid Värmeverket.

Här finns 45 styck utmärkta platser, men det får plats minst lika många till. Det finns 15 elplatser. För servicebyggnader är vi hänvisade till Lysingsbadet ett stycke bort.  Där är helt fantastiskt bra ordnat utanför entrén. På ett ”sidospår” vid infarten finns gråvattentömning, wc-tömning och färskvatten. Pris 100:- per natt samt 40:- el om man önskar.

Rondellen vid infarten i Västervik.

Från Ställplats Sågen cyklar vi tillbaka in genom sta´n upp till infarten. Det tog bara några minuter med el-cyklarna. Västervik har mycket duktig personal, till alla sina enorma planteringar. Jag ville tillbaka och fota blomsterarrangemangen.

Vi stannade till i Stadsparken.

Här är alltid så vackert för ögat och ro för själen.

En vacker Dahlia i Stadsparken.

En av alla vackra blommor i parken.

Vi går alltid in i Floristhuset.

Denna butik måste vara unik i Sverige. Så enormt mycket presentartiklar, levande blommor, sidenblommor och all denna sköna exponering, som de måste vara ensamma om.

Det går inte att gå ut, utan att handla något varje gång.

Det mesta här är färdiga grupper och jättemycket levande blommor i kylen.

Vi cyklade förbi S:t Getruds kyrka.

Här har vi aldrig stannat till tidigare. Det pågick barndop inne i kyrkan så jag ville inte fota inne i kyrkorummet.

En ganska märklig kyrka.

Näst intill omöjlig att fota, då den ligger så inbäddad mellan de gamla husen. Mycket märklig kyrka med alla utbyggnader och vinklar.

Är detta en gammal vattenpump ?

Vi hittar dessa på flera ställen i sta´n. Denna står intill kyrkan ovan. En annan modell hittade vi vid Fisketorget.

Det finns många gamla och märkliga hus i Västervik.

Få städer har så mycket vackra blomsterarrangemang  som just Västervik.

När vi är i Västervik, hälsar vi alltid på hos Café Tant Grön.

Förmiddagsfika hos Tant Grön

Vi cyklar vidare ut till Lysingsbadet.

Förvånansvärt många husvagnar och husbilar finns kvar på campingen.

Nästa sommar skall Gotlandsbåtarna lägga till här

Ställplats Sågen sent lördag kväll.

Varför all denna nedskräpning alldeles intill ställplatsen?

Själv hatar jag nedskräpning i naturen, runt företag och inte minst i strandlinjen som här. Denna bild är tagen intill ställplatsen Sågen. Varför tar ingen ansvar för detta? I strandlinjen mot havet låg även flera gamla gravstenar som utfyllnad. Riktigt osmakligt tycker jag.

Nu har vi kommit till Gränsö Slottscafé

Et oräkneligt antal gånger har vi varit här och fikat, under de sista femton åren med husbil.

Vi går en runda på Ekholmen, en ö utanför Gränsö.

Här har vi plockat Liljekonvaljer många gånger.

En gammal ek som gett upp inför tidens tand.

Det finns många enormt stora ekar på Ekholmen.

På andra sidan av nästa ö, intill skorstenarna, står våran Kabe, sex km bort.

Kaffe på Slottsverandan.

Kaffe på slottsverandan med hembakad bulle och småbröd smakade riktigt gott. Nu åker vi hem igen, men med en ny större samlad bild av Västervik, tack vare vår fina cyklar.

Ett par gånger tidigare har vi kört Sommen runt, men utan att dokumentera.

Sjön Sommen är en helt unik sjö. Jag har vänner som haft båt i sjön under 20- talet år, men säger, ”vi har bara sett en liten del av sjön”. Strandlinjen runt hela sjön är 210 km.

Sommen är en insjö belägen på gränsen mellan Östergötland och Småland. Större delen av sjön ligger i Östergötland. Arean är 132 km², vilket gör Sommen till Sveriges sjuttonde största sjö. Största officiella djup är 53 m, men inofficiella mätningar har visat över 60 meters djup. Medeldjupet i sjön är 17 m. Sjöns yta är belägen 147 meter över havet, vilket innebär att den är högt belägen för att ligga i södra Sverige.

Det går inte att köra Sommen runt utan att stanna på Torpön.

Vi hade planerat att stanna bara en natt här. När jag betalade (100:- per natt) kände jag bara, det går inte att stanna bara en natt, på Torpöns Ställplats, det blev två nätter. Denna plats skulle jag nog utnämna, som vårt smultronställe i Småland. Östergötland.

Fem meter från vår plats startar en handikappanpassad naturstig.

Jag älskar skogen (bara jag slipper arbeta i den)

Här går en liten färga över till Blåvik, nära Boxholm, om du inte väger över åtta ton.

Det är folkvandring hit till Torpöns Café & Restaurang.

Café & restaurang sett från båtbryggan.

Fontänen har säkert slammat igen här, men så många flera uppe på campingen.

Här uppe är nog de flesta säsongs campare, med permanenta altaner, blomplanteringar, vattenfontäner och utelampor.

Ska du städa nu igen, säger Birgitta, när jag plockar upp en Cola burk i skogen.

Jag tål inte att se nedskräpning i naturen och plockar upp efter andra, inom rimliga gränser.

En av många, många sommarstugeidyller vid sjön Sommen.

Här finns höghöjdsklättring.

Rent, klart  och djupt vatten.

Sista jag badade här, var vid första maj förra året. Då skrek jag av fasa i det kalla vattnet. Denna gången var det skönt. Inne vid bryggan är det säkert runt tre meter djupt. Jag kände ingen botten när jag gick ned under vattenytan.

När träden gav skugga till eftermiddagssolen, flyttade vi solstolarna till strandlinjen.

Vi satt i våra solstolar vid husbilen under lördagen och somnade till, både Birgitta och jag. Lite rödbruna vaknade vi upp och gick sedan ned till strandlinjen och fortsatte njuta av sommaren, solen och vattnet.

Sjön Sommen är fantastisk.

Sjön  Sommen är en idyll för alla båtägare.

En skål färska räkor med vitlöksbröd smakade gott.

Torpöns färjeläge, med café & restaurang, klipporna och sjön, visst smakar det gott med färska räkor.

30- 40 meter från ställplatsen, ta med kaffe-brickan/korgen och bara njut.

Nästa stopp blir i Ydre Veteranmotormuseum (Österbymo)

Ett reportage i veckan i vår så kallade ”Smålands Tidning” gjorde att jag (inte Birgitta) blev nyfiken på detta. Gå in själv så väntar jag utanför, sa Birgitta. När jag bjöd på inträdet, blygsamma 30:-, gick hon med mig runt.

Här sitter kusin Alf Thorebring och tar emot.

Eftersom pappa hade sitt hem i Asby socken, nära Österbymo, har jag haft mycket släkt här i krokarna. Så mycket kusiner i Asby och Askeryds socken (Aneby Kommun, mammas hemtrakter) att jag känner inte igen dem. Alf kom in till mig på kontoret för flera år sedan och sa, ”Har du tid att sitta ned och prata en stund?” Jag skäms över mitt svar då, ”Vem är du och vad gäller det”? (Totalt har jag ett 70- tal kusiner).

Alf berättar för mig, att motormuseet har klubbens 240 medlemmar byggt själva, utan en krona i kommunala bidrag. Vilken sammanhållning, vilket fantastiskt arbete av ett gäng entusiaster, att samla in, reparera, bygga hus, inreda byggnaderna. Jag är minst sagt imponerad. Tack Alf för all den information jag fick, Lycka till i fortsättningen!

Jag brukar säga att jag är född på en Volvo T 22 med fotogen & startbensin.

Bland det första jag lärde mig i livet var, att backa med traktor och en tvåaxlad gummihjulsvagn. Därför brukar jag säga att jag är född på en Volvo T 22 (ser lika ut som en Volvo T 24)

Det vare roligt att gå runt och gissa årsmodell på traktorerna.

Minst 90 % av traktorerna kände jag igen och mitt nöje var att gissa årsmodell på dem.

Jag skulle vilja höra den tuffa & gå, denna stora tennkulemotor.

Våra grannar hade en sådan här motor till sitt sågverk, när jag växte upp. Jag glömmer aldrig ljudet av motorn vid ansträngning, samt när arbetstrycket lättade, då gick den upp i övervarv och small och nästan exploderade.

Jag trodde att jag aldrig mer skulle få se en sådan här stenuppdragare.

Denna maskin lejdes in, för att dra upp stora stenar ute på åkrarna. Stenarna krogades fast längst ut på bommen och drogs sedan in på vagnen, för transport till ett stenröse.

Så här ser en nedmonterad traktor ut i verkstaden före placering i finrummet.

Vilket arbete de lägger ned i denna ideella motorklubb.

Ytterligare en hel ladugård full med gamla prylar.

Jag minns väl, när dessa knapptelefoner avlöste den snurrande sifferskivan.

Jag kom hem en kväll efter att vi fått dessa telefoner på 70- 80- talet. Jag lyfter telefonluren och slår siffrorna på räknemaskinen bredvid. Matts Torebring tokstress kallas nog det.

Hur många gödselspridare har jag inte lastat för hand?

Min gode vän Jan brukar säga till mig, ”Du måste vara hemskt gammal Matts, så mycket som du varit med om”. Jag känner mig inte gammal, men fick börja arbeta hårt redan i 10- årsåldern.

Dessa Åkerman grävmaskiner, minns jag mycket väl från mitten av 50- talet.

När riksväg 32 byggdes om mellan Sunhultsbrunn och Marbäck, i mitten av 50- talet var dessa maskiner i full drift.

Nu har vi gått upp på rännet till ladugården.

Båtmotorer i parti & minut.

Här står ju alla mina gamla motorsågar.

Min sista motorsåg, Stihl, tredje hyllan nedifrån och tredje sågen. Min motorsågsleverantör i Aneby sa till sina kunder, ”Denna håller till Matts och då håller den till alla”.

Min första motorsåg, Partner R 12 vikt 12- 13 kg.

Mitt i bild, min första egna motorsåg, Partner R 12, vikt över 12 kg att släpa runt på. Pappa hade en ännu tyngre såg, Partner C 6, den vägde ännu mera. Den motorsågen gick bara köra i horisontalt läge. Skulle man kapa virke med den, måste svärdet ställas om på sågen till kapning.

I Norra Vi, var våra barn ofta på läger.

Här i Norra Vi, sov vi vår första natt någonsin i husbil, en Bürstner A-532 alkovbil. Året var 1999.

Nu har vi kommit till Malexander.

Vi såg inte minnesplatsen efter mördade poliserna, men det kändes nästan konstigt ändå.

Fortfarande kör vi ganska nära sjön Sommen.

Före detta Pensionat Sommen, i samhället Sommen, nu är det privatbostad.

Här serverades Smålands bästa julbord under många år. Efter det att innehavaren gick bort i ganska unga år, har det blivit privatbostad.

Tusentals gånger har vi kört förbi Säby kyrka utan att stanna.

Mellan Tranås och Aneby ligger denna vackra kyrka. Vi läste i helgen i en turistbroschyr att denna kyrka, är en av de vackraste i Småland. I dag stannade vi och gick in.

Säby sockenstuga och Säby skola ligger intill kyrkan.

En av de vackraste kyrkorna i Småland.

Kyrkan tar emot 565 besökare, varav 15 på läktaren.

Varför har vi kört förbi här tusentals gånger, utan att stanna, nu vet vi bättre.

Tänk om vi hade lika fina kyrkogårdar i Aneby kommun som just denna.

Det blev sista bilden på ännu en fantastisk helg. En upptäcktsresa, varvat med den bästa avkoppling man kan få.

Störst först, sa dessa måsar.

Vi satt i restaurangen vid rastplatsen, Stora Bältbron och åt mat samt surfade naturligtvis i går kväll. Det fanns många sittplatser utanför vårt fönster. Vi valde att sitta inne, då vi skulle sitta ett par timmar och kände att havet, var inte fullt så varmt. Många matgäster äter inte upp all sin mat på tallriken. Det vet dessa måsar. De kom sex stycken och skulle hålla kalas på matresterna på tallriken. Dessa två var betydligt större än de andra och talade om i bryska ordalag, här är det vi två som äter oss mätta först. De mindre måsarna hade inte en chans att komma intill maten.

Tips: Avfart till den förnämliga rastplatsen vid Stora Bältbron.

Kommer du från Sverige, sväng av höger där bron slutar. Kommer du från Nyborg, sväng höger där bron börjar och du kommer till denna förnämliga rastplats.

Vi gick en kvällpromenad och tittade på detta enorma brobygget

Ett respektingivande bygge.

En biltransportbro och en järnvägsbro.

Lite faktauppgifter som jag hittat om detta enorma bygge, läs om detta här.

Så ser den ut från andra sidan

Här bakom tallbuskarna, ut mot havet sov vi gott i natt.

En mellanlandning av bron, på en holme före högbro delen.

Nu tar vi sats och kör över högbro delen.

Vi är hemma igen, utan en skråma och inte en repa, men en smutsig bil har vi.

Vår Tour in France sommaren 2014 med alla stopp utmarkerade.

Vi har nu bott på 7 stycken Les Castel Campingar i Frankrike. Två styck har vi besökt tidigare år och det var dessa som lockade oss tillbaka. Totalt finns 46 stycken, alltså har vi 39 campingar kvar att besöka. Jag hoppas att fortsättning följer nästa år… Nästan alla campingarna är fem stjärniga och personalen talar engelska och alla har varit enormt trevliga. Resan i år blev totalt 5150 km. (Km på bilden från Google Maps stämmer inte, då jag inte fick till hemresan fullt ut) Vår Kabe med totalvikt 5500 kg, har dragit 1.13 liter diesel per mil. (enligt egen bokföring)

Tack alla bloggvänner som skrivit och gett tips in för resan, Tack för alla kommentarer, Tack alla ni som bara har läst, ni har varit rekord många. Jag älskar att skriva och berätta för andra, det är lika roligt som att resa. Ju fler som läser ju roligare har jag. När någon kommenterar är det dubbelt roligt. Tack alla vänner som vi har!