Under Notiser i Husvagn & Husbil.
Jag blev ganska överraskad av, att ta del av denna fina tidnings innehåll. Jätteroligt att det vi alla skriver och bloggar om, kommer så många till del och dessutom uppmärksammas på detta sätt. Ett stort Tack till Tidningen Husbil & Husvagn.
Ställplats Sågen Västervik.
Här har vi aldrig parkerat tidigare och jag hittade inte heller Ställplats Sågen angiven på nätet någonstans. Kordinater N 57 45 6 Ö 16 39 20. Den ligger bredvid Värmeverket och är väl skyltad. Kör bara Södra Varvsgatan så är du strax där.
Nu var det flera år sedan vi var i Västervik. Nu ville vi cykla runt i sta´n, bland små gränder och gator. På vägen till Västervik ringer telefonen. Det är våra kära vänner som ringer och undrar vad vi gör. Vi passerar er om fem minuter i sommarstugan. Nej det gör ni inte alls, vi ligger bakom er och spejar vart ni tänker åka. Ni får inte köra förbi stugan, utan att stanna och så blev vi bjudna på räksmörgås på deras båtbrygga. Tack vänner, ni har det så otroligt mysigt och det smakade så gott.
Den tidigare ställplatsen vid Skeppsbrokajen.
Här fanns tidigare en ställplats, nu byggs det bostäder där.
Det finns några få ställplatser kvar på Skeppsbrokajen
Det hade börjat skymma när vi kom till Västervik, så vi valde att stanna här en natt.
Här finns 45 styck utmärkta platser, men det får plats minst lika många till. Det finns 15 elplatser. För servicebyggnader är vi hänvisade till Lysingsbadet ett stycke bort. Där är helt fantastiskt bra ordnat utanför entrén. På ett ”sidospår” vid infarten finns gråvattentömning, wc-tömning och färskvatten. Pris 100:- per natt samt 40:- el om man önskar.
Rondellen vid infarten i Västervik.
Från Ställplats Sågen cyklar vi tillbaka in genom sta´n upp till infarten. Det tog bara några minuter med el-cyklarna. Västervik har mycket duktig personal, till alla sina enorma planteringar. Jag ville tillbaka och fota blomsterarrangemangen.
Vi stannade till i Stadsparken.
Här är alltid så vackert för ögat och ro för själen.
En vacker Dahlia i Stadsparken.
En av alla vackra blommor i parken.
Vi går alltid in i Floristhuset.
Denna butik måste vara unik i Sverige. Så enormt mycket presentartiklar, levande blommor, sidenblommor och all denna sköna exponering, som de måste vara ensamma om.
Det går inte att gå ut, utan att handla något varje gång.
Det mesta här är färdiga grupper och jättemycket levande blommor i kylen.
Vi cyklade förbi S:t Getruds kyrka.
Här har vi aldrig stannat till tidigare. Det pågick barndop inne i kyrkan så jag ville inte fota inne i kyrkorummet.
En ganska märklig kyrka.
Näst intill omöjlig att fota, då den ligger så inbäddad mellan de gamla husen. Mycket märklig kyrka med alla utbyggnader och vinklar.
Är detta en gammal vattenpump ?
Vi hittar dessa på flera ställen i sta´n. Denna står intill kyrkan ovan. En annan modell hittade vi vid Fisketorget.
Det finns många gamla och märkliga hus i Västervik.
Få städer har så mycket vackra blomsterarrangemang som just Västervik.
När vi är i Västervik, hälsar vi alltid på hos Café Tant Grön.
Förmiddagsfika hos Tant Grön
Vi cyklar vidare ut till Lysingsbadet.
Förvånansvärt många husvagnar och husbilar finns kvar på campingen.
Nästa sommar skall Gotlandsbåtarna lägga till här
Ställplats Sågen sent lördag kväll.
Varför all denna nedskräpning alldeles intill ställplatsen?
Själv hatar jag nedskräpning i naturen, runt företag och inte minst i strandlinjen som här. Denna bild är tagen intill ställplatsen Sågen. Varför tar ingen ansvar för detta? I strandlinjen mot havet låg även flera gamla gravstenar som utfyllnad. Riktigt osmakligt tycker jag.
Nu har vi kommit till Gränsö Slottscafé
Et oräkneligt antal gånger har vi varit här och fikat, under de sista femton åren med husbil.
Vi går en runda på Ekholmen, en ö utanför Gränsö.
Här har vi plockat Liljekonvaljer många gånger.
En gammal ek som gett upp inför tidens tand.
Det finns många enormt stora ekar på Ekholmen.
På andra sidan av nästa ö, intill skorstenarna, står våran Kabe, sex km bort.
Kaffe på Slottsverandan.
Kaffe på slottsverandan med hembakad bulle och småbröd smakade riktigt gott. Nu åker vi hem igen, men med en ny större samlad bild av Västervik, tack vare vår fina cyklar.
Bara drygt 162 dagar kvar till Europas största vinterfest.
Jag tycker det är skönt att vi tänker och planerar lite olika. Jag har i flera år talat om, att jag vill uppleva svenska smultronställen någon sommar. Som till exempel, Allsång på Skansen, Dalhalla och Jokkmokks Marknad. Så talade jag med en en kund i Jokkmokk i veckan och uttryckte min förkärlek för Norrland och att jag varit på sommarmarknad i Jokkmokk. Sommarmarknaden är bara skräp, du skall komma hit i februari månad, då är det fest. Så fick drömmarna liv på nytt igen. Jag är nästan övertygad om att Birgitta följer med mig. Titta på filmerna nedan och låt dig inspireras….Välkommen med till Jokkmokks 410:e marknad 5-7 februari 2015 med tema MÅNGFALD.
Inbjudan till våra anställda.
Vi på Torebrings Grossist AB, hade en tuff budget 2013 i företaget. Klarar vi ta ”Guld”, lovar jag göra något roligt tillsammans med er, sa jag. Vi klarade det med råge! Problem med ett par leverantörers oförmåga att producera och leverera produkter, gjorde att vi nästan drunknade i merarbete under mer än ett halvår. Under vårkanten kunde vi låta en av våra medarbetare utvecklas i nya arbetsuppgifter. Den personen har avlastat mig cirka 30 timmar i veckan. (Trots det jobbar jag betydligt mer än heltid fortfarande). Nu kunde jag i alla fall börja jobba med personalfrågor och marknadsföring.
Vågar jag åka med, frågar Mikael? ja jag är polis till vardags säger vår chaufför.
Prick klockan 15, styrde vår trevlige busschaufför, tillika polis till yrket, ut från kontoret med 27 personer ombord. Men vart skulle vi åka? Jag förklarade att inbjudningskortet var taget i Röttle By, nedanför Gyllene Uttern, Gränna, den 1 april 2013. Nej vi ska åka till Torpön i Sommen, hörde jag gång på gång.
Vi åker en smal och krokig rätt övers väg genom skogarna.
Jag satt längst fram på reseledarstolen och tänkte, denna buss bara 12 meter lång, är smidigare att köra än vår husbil. Styrning på bakhjulen, luftfjädring och nästan tvärställda framhjul, så vänder den på bara en femöring.
Vårt barnbarn Linus under uppsikt av mamma Carina.
Inga bussar får vara mer 3,95 meter höga, så även denna. Linus tog plats längst fram.
Vi startar maten med klassiska toast Skagen.
För inte så väldigt länge sedan, var sjöar och vattendrag, bara till för fiske och transporter. Så även i sjön Sommen. Vi sitter i en pråm som användes för transporter av olika slag. Denna Toast Skagen som vi njuter av, var verkligen god, med ett jättegott bröd i botten.
Vi sitter på en pråm och äter den goda maten.
Vi serveras en riktigt god Ryggbiff från gårdar i Ydre.
Ydre kött levererar till Torpöns Restaurang. Så även Anita i Brostorp, ett lite stycke bort. Anita gick i samma klass som mig i Lommaryds skola. Nu driver hon en Ostkakebutik ute på gården och tillverkar även ost. Vi fick njuta av Anitas ostkaka till vår dessert.
Klockan sex nästa programpunkt.
Jag hade bokat två båtturer med ”Elin”, en eldriven båt för 11 passagerare. Jag trodde alla skulle vilja båt, men icke sa Nicke. Det blev bara en resa för en handfull personer. Jag tyckte båten lika gärna kunde hetat ”Elon”, men fick svaret, strejkar den får den heta ”Elof”.
Peter Sterne, ägare av Torpöns Restaurang & Färgeläge.
Det var otroligt intressant att höra Peter berätta om alla grund, uddar, öar, stenblock som sticker upp i vattnet, olyckor, slagsmål på sjön och mycket mera. Alla har sina namn och sin story. Uppskattningsvis finns lika många öar i sjön Sommen som årets dagar.
Här glider vi intill ett mycket märkligt berg.
Vi stryker utmed ett märkligt berg, som formats under Istiden.
Klippor formade av Istiden.
Ägaren till huset, äger även hela ön han bor på.
Kom och provkör båten Linus, sa Peter.
Helt plötsligt började båtan nästan snurra runt när Linus skulle köra, i stället för att köra rakt fram.
De som inte ville åka båt, gav sig upp i höghöjdsklättringen.
Jag hade bokat instruktörer till klättringen. Om ingen vill klättra, betalar jag ”bompengar”, sa jag. Så gott som ALLA ville klättra. Bara att inse att jag är inte 25 år längre. Nu följer flera bilder utan kommentarer.
Linus, 5 år, skulle upp även han.
Birgitta tar skydd bakom en av alla stora stenar sedan Istiden.
Vår trotjänare Christer med hustru Anita, åkte båt och bara tittade på klättringen.
Säkrast på marken tycker serviceteknikerna Carl-Johan & Albin.
Freddie & Susanna utan hjälmar.
Även Linus gillade detta.
Kan jag åka nu?, sa Linus.
Det blev vår nye vd, son och delägare Niklas, som tog alla kort på klättringen. Själv hade jag fullt upp med att ordna tipspromenaden, som skulle vara klockan åtta.
Dags för kvällsmat och Birgitta kokar Bullens Extra varm korv.
Trots två timmars klättring, var det ingen större hunger. Vi blev serverade så rikligt med mat, att alla var ganska mätta. Hela 80 styck Bullens Extra hade Birgitta lagt i grytan. Flera av dem fick följa med hem igen.
Få var riktigt hungriga efter den rikliga maten vi fått tidigare.
Nu äts det inte bara korv, nu diskuteras frågorna på tipspromenaden, kallad Frankrikeresan. Alla tolv frågorna bestod av hur franska låneord, som vi har i svenska språket, stavas på franska.Hur stavas till exempel, kostym, redaktör, parasoll, assiett, applåd med mera. Det sägs att vi har 4 000 låneord från franskan i svenska språket. En av våra anställda tekniker lyckades med att pricka in elva rätt, av tolv möjliga, utan att ha läst franska i skolan. Skiljefrågan var en liten glasburk innehållande hålslag. 20 styck A4 papper, varje tryck blir 80 styck hålslag, 21 gånger ger 1680 styck i glasburken. Många gissade runt 100 styck.
Alla är mätta och glada.
Dags att lämna Torpön och ett positivt minne rikare.
På tisdag eftermiddag, dagen före ut i det blå, var det nästan storm och störtregn samtidigt. På onsdags förmiddagen smattrade regnskurarna på fönsterrutorna. Det blir alltid vackert väder, när Matts Torebring, behöver det sa jag. Den tron har inte vi ateister, skojade en av våra medarbetare. För mig var det fullt allvar, att vi skulle få sol. Det kom lite regn på vägen till Torpön. Hela tiden vi var ute var det lite moln och resten solsken.
Tack till hela vår personal för er medverkan till att klara utsatta mål för år 2013. Jag förstår att detta var så uppskattat av er alla, att jag utfäster en liknande belöning en gång till, om vi klarar målen för 2014.
Tack även till Torpöns Restarang, er personal var verkligen jättetrevliga och serviceinriktade och alla tyckte maten var god och rikligt tilltagen. Bra jobbat !
När vi körde sjön Sommen runt för drygt en vecka sedan, körde vi upp emot ett par mil, på det värsta stukbräde till grusväg. De skakade så det gick knappt föra ett samtal. Då skakade fönsterhissen sönder i förardörren och rutan stannade på tre kvart öppet. Det var solsken och vackert väder så det gick bra att köra hem.
I fredags när vi skulle passera Kabe i Tenhult på väg till Taberg, ringde jag Kabe service i Tenhult och frågade om det fanns möjlighet, att lämna bilen söndag lunch på hemvägen? Javisst kan du göra det, du får koden till grinden på utlastningen, så kan du ställa din personbil där, när du åker bort och ställa in husbilen när du åker hem. Vilken service, jag blev så jätteglad.
Idag på lunchen ringer Stefan på Kabe och säger att bilen var klar. Mellan sex till sju timmar hade det tagit att plocka ned dörren, och så snabbt tillbaka med bilen. Visst kan andra märken vara väl så snygga och ha fin design, men Kabe i Tenhult´s serviceverkstad kan ingen konkurrera med. Eller som jag säger till våra kunder, ”Service är det viktigaste vi har på lager”.
Tabergsstugan på Taberg.
I mitten av 50- talet var jag hit på en skolresa. Varför har det dröjt cirka 59 år att komma tillbaka? Läs mera här om Tabergsstugan och allt vad den har att erbjuda.
Bloggvännerna Anette & Göran mötte upp.
På fredagseftermiddagen ringde Anette, hjärnan bakom bloggen Kors & Tvärs. Vad ska ni göra i kväll? sa Anette. Jag visste att de var inte så långt borta. Vi hade tänkt att åka till Taberg, sa jag. Vi hade tänkt åka till Eksjö, sa Anette. Ta en överläggning i familjerådet, sa jag och återkom. Några minuter senare ringde Anette, ”Vi åker till Taberg” och så möttes vi här en stund senare.
Vi hade mycket att tala med varandra om, efter sommarens alla upplevelser.
Vi fick riktigt bra platser på bussparkeringen och med en härlig utsikt.
Klockan 6.45 lördag morgon.
Det var nästan en magisk upplevelse, att se dimman över Tabergsdalen och solen lysa upp åt väster.
Klockan 6.45 lördag morgon
Jag vaknade och skuttade upp direkt när jag såg dimman ute.
Klockan 6.45 lördag morgon.
Kaffestugan ligger tom och öde på morgonen
Det finns flera minnesmonument efter olika kungabesök.
Ett gruvschakt.
Utsikt från fikabordet och nu har dimman försvunnit.
Under min resande säljarkarriär, har jag kört här nere otaliga gånger, men aldrig varit uppe på berget, helt ofattbart.
Ett par timmar senare fanns inte en ledig stol i kaffestugan.
Jag passade på att fira min (67) årsdag tillsammans med våra vänner.
Så länge som vi satt här och njöt av solen och den goda räkmackan, har nog aldrig Matts Torebring kunnat sitta still. Jag firade egentligen två dagar för tidigt. Det är inget roligt att fylla år, men man måste ju. Det var i alla fall roligt att fira tillsammans med goda vänner. Tack vänner att vi kunde mötas här, det var verkligen Toppen i dubbel bemärkelse.
Göran får sällan vara med i bild, så detta foto, tillägnas helt till vår gode vän.
Utsikten & räkmackan, gick inte fånga båda på samma bild.
På bergsslutningarna skall finnas massor av blommor, dessa skall vi söka reda på nästa gång. Dessutom finns ett gruvschakt att gå in i. Det blir nästa gång vi är här.
Taberg (Smålands Taberg), är ett berg i norra Småland, sydväst om Jönköping. Taberg når 343 meter över havet och reser sig med ett 121 meter högt stup ovanför orten Taberg, som ligger på bergets ostsida. Själva berget har två toppar, västtoppen och östtoppen.
Taberg (Smålands Taberg) är beläget ca 15 km söder om Jönköping och syns vida omkring. Det är en malmkropp som bildades för 1,2 miljarder år sedan. Den från början trögflytande massan trängde sig uppåt men stelnade innan den nådde jordytan. Omgivande bergarter har sedan eroderats bort och Tabergstoppen reser sig nu ca 100 m över det för övrigt ganska plana landskapet.
Så otroligt nära hit och ändå, så har det dröjt så länge, varför?
Ett par gånger tidigare har vi kört Sommen runt, men utan att dokumentera.
Sjön Sommen är en helt unik sjö. Jag har vänner som haft båt i sjön under 20- talet år, men säger, ”vi har bara sett en liten del av sjön”. Strandlinjen runt hela sjön är 210 km.
Sommen är en insjö belägen på gränsen mellan Östergötland och Småland. Större delen av sjön ligger i Östergötland. Arean är 132 km², vilket gör Sommen till Sveriges sjuttonde största sjö. Största officiella djup är 53 m, men inofficiella mätningar har visat över 60 meters djup. Medeldjupet i sjön är 17 m. Sjöns yta är belägen 147 meter över havet, vilket innebär att den är högt belägen för att ligga i södra Sverige.
Det går inte att köra Sommen runt utan att stanna på Torpön.
Vi hade planerat att stanna bara en natt här. När jag betalade (100:- per natt) kände jag bara, det går inte att stanna bara en natt, på Torpöns Ställplats, det blev två nätter. Denna plats skulle jag nog utnämna, som vårt smultronställe i Småland. Östergötland.
Fem meter från vår plats startar en handikappanpassad naturstig.
Jag älskar skogen (bara jag slipper arbeta i den)
Här går en liten färga över till Blåvik, nära Boxholm, om du inte väger över åtta ton.
Det är folkvandring hit till Torpöns Café & Restaurang.
Café & restaurang sett från båtbryggan.
Fontänen har säkert slammat igen här, men så många flera uppe på campingen.
Här uppe är nog de flesta säsongs campare, med permanenta altaner, blomplanteringar, vattenfontäner och utelampor.
Ska du städa nu igen, säger Birgitta, när jag plockar upp en Cola burk i skogen.
Jag tål inte att se nedskräpning i naturen och plockar upp efter andra, inom rimliga gränser.
En av många, många sommarstugeidyller vid sjön Sommen.
Här finns höghöjdsklättring.
Rent, klart och djupt vatten.
Sista jag badade här, var vid första maj förra året. Då skrek jag av fasa i det kalla vattnet. Denna gången var det skönt. Inne vid bryggan är det säkert runt tre meter djupt. Jag kände ingen botten när jag gick ned under vattenytan.
När träden gav skugga till eftermiddagssolen, flyttade vi solstolarna till strandlinjen.
Vi satt i våra solstolar vid husbilen under lördagen och somnade till, både Birgitta och jag. Lite rödbruna vaknade vi upp och gick sedan ned till strandlinjen och fortsatte njuta av sommaren, solen och vattnet.
Sjön Sommen är fantastisk.
Sjön Sommen är en idyll för alla båtägare.
En skål färska räkor med vitlöksbröd smakade gott.
Torpöns färjeläge, med café & restaurang, klipporna och sjön, visst smakar det gott med färska räkor.
30- 40 meter från ställplatsen, ta med kaffe-brickan/korgen och bara njut.
Nästa stopp blir i Ydre Veteranmotormuseum (Österbymo)
Ett reportage i veckan i vår så kallade ”Smålands Tidning” gjorde att jag (inte Birgitta) blev nyfiken på detta. Gå in själv så väntar jag utanför, sa Birgitta. När jag bjöd på inträdet, blygsamma 30:-, gick hon med mig runt.
Här sitter kusin Alf Thorebring och tar emot.
Eftersom pappa hade sitt hem i Asby socken, nära Österbymo, har jag haft mycket släkt här i krokarna. Så mycket kusiner i Asby och Askeryds socken (Aneby Kommun, mammas hemtrakter) att jag känner inte igen dem. Alf kom in till mig på kontoret för flera år sedan och sa, ”Har du tid att sitta ned och prata en stund?” Jag skäms över mitt svar då, ”Vem är du och vad gäller det”? (Totalt har jag ett 70- tal kusiner).
Alf berättar för mig, att motormuseet har klubbens 240 medlemmar byggt själva, utan en krona i kommunala bidrag. Vilken sammanhållning, vilket fantastiskt arbete av ett gäng entusiaster, att samla in, reparera, bygga hus, inreda byggnaderna. Jag är minst sagt imponerad. Tack Alf för all den information jag fick, Lycka till i fortsättningen!
Jag brukar säga att jag är född på en Volvo T 22 med fotogen & startbensin.
Bland det första jag lärde mig i livet var, att backa med traktor och en tvåaxlad gummihjulsvagn. Därför brukar jag säga att jag är född på en Volvo T 22 (ser lika ut som en Volvo T 24)
Det vare roligt att gå runt och gissa årsmodell på traktorerna.
Minst 90 % av traktorerna kände jag igen och mitt nöje var att gissa årsmodell på dem.
Jag skulle vilja höra den tuffa & gå, denna stora tennkulemotor.
Våra grannar hade en sådan här motor till sitt sågverk, när jag växte upp. Jag glömmer aldrig ljudet av motorn vid ansträngning, samt när arbetstrycket lättade, då gick den upp i övervarv och small och nästan exploderade.
Jag trodde att jag aldrig mer skulle få se en sådan här stenuppdragare.
Denna maskin lejdes in, för att dra upp stora stenar ute på åkrarna. Stenarna krogades fast längst ut på bommen och drogs sedan in på vagnen, för transport till ett stenröse.
Så här ser en nedmonterad traktor ut i verkstaden före placering i finrummet.
Vilket arbete de lägger ned i denna ideella motorklubb.
Ytterligare en hel ladugård full med gamla prylar.
Jag minns väl, när dessa knapptelefoner avlöste den snurrande sifferskivan.
Jag kom hem en kväll efter att vi fått dessa telefoner på 70- 80- talet. Jag lyfter telefonluren och slår siffrorna på räknemaskinen bredvid. Matts Torebring tokstress kallas nog det.
Hur många gödselspridare har jag inte lastat för hand?
Min gode vän Jan brukar säga till mig, ”Du måste vara hemskt gammal Matts, så mycket som du varit med om”. Jag känner mig inte gammal, men fick börja arbeta hårt redan i 10- årsåldern.
Dessa Åkerman grävmaskiner, minns jag mycket väl från mitten av 50- talet.
När riksväg 32 byggdes om mellan Sunhultsbrunn och Marbäck, i mitten av 50- talet var dessa maskiner i full drift.
Nu har vi gått upp på rännet till ladugården.
Båtmotorer i parti & minut.
Här står ju alla mina gamla motorsågar.
Min sista motorsåg, Stihl, tredje hyllan nedifrån och tredje sågen. Min motorsågsleverantör i Aneby sa till sina kunder, ”Denna håller till Matts och då håller den till alla”.
Min första motorsåg, Partner R 12 vikt 12- 13 kg.
Mitt i bild, min första egna motorsåg, Partner R 12, vikt över 12 kg att släpa runt på. Pappa hade en ännu tyngre såg, Partner C 6, den vägde ännu mera. Den motorsågen gick bara köra i horisontalt läge. Skulle man kapa virke med den, måste svärdet ställas om på sågen till kapning.
I Norra Vi, var våra barn ofta på läger.
Här i Norra Vi, sov vi vår första natt någonsin i husbil, en Bürstner A-532 alkovbil. Året var 1999.
Nu har vi kommit till Malexander.
Vi såg inte minnesplatsen efter mördade poliserna, men det kändes nästan konstigt ändå.
Fortfarande kör vi ganska nära sjön Sommen.
Före detta Pensionat Sommen, i samhället Sommen, nu är det privatbostad.
Här serverades Smålands bästa julbord under många år. Efter det att innehavaren gick bort i ganska unga år, har det blivit privatbostad.
Tusentals gånger har vi kört förbi Säby kyrka utan att stanna.
Mellan Tranås och Aneby ligger denna vackra kyrka. Vi läste i helgen i en turistbroschyr att denna kyrka, är en av de vackraste i Småland. I dag stannade vi och gick in.
Säby sockenstuga och Säby skola ligger intill kyrkan.
En av de vackraste kyrkorna i Småland.
Kyrkan tar emot 565 besökare, varav 15 på läktaren.
Varför har vi kört förbi här tusentals gånger, utan att stanna, nu vet vi bättre.
Tänk om vi hade lika fina kyrkogårdar i Aneby kommun som just denna.
Det blev sista bilden på ännu en fantastisk helg. En upptäcktsresa, varvat med den bästa avkoppling man kan få.
Vi lämnar Ohs kyrka och reser knappt 20 km hemåt igen.
Första natten bodde vi på baksidan till denna säregna kyrka, nere vid badplatsen i Ohs. Nu tar vi farväl av Ohs och rullar till en för oss helt ny plats, men också en ställplats, Café Timjan & Restaurang i Flahult, en plats helt ute i skogen.
Nu har vi parketrat på ställplatsen vid Café & Restaurang Timjan.
Det är stora skyltar ute vid vägen mellan Vrigstad och Värnamo. Sedan sitter det små skyltar utmed vägen, hela tiden genom skogen, 1200 meter kvar, bara 1100 km kvar med små smilisar och så vidare. Ställplatsen är kanske inte världens bästa, men återigen 100 % tystnad. Det finns riktigt bra toalett och dusch, med en ny handduk för varje besökare. Ställplatsen kostar 100:- exkl. el 50:-
Baksidan av restaurangen på väg ned till caféet.
Vi gick ned till caféet och åt dagens lunch när vi kom. Vi var sedan för mätta och kanske även lite för snåla, för att även äta grillbuffé, ute här på baksidan på kvällen. Jag tror vi åker tillbaka och testar det en annan lördagskväll.
En tupp galer och talar om för husse & matte att det kommer gäster
I trädgården runt caféet finns stugor att hyra, det finns hönsgård, med små kycklingar, höns och en vacker tupp.
Det finns en stor örtagård att studera i anslutning till caféet
I caféet serveras dagens lunch fram klockan 18, samt mycket annat smått och gott.
Vi gick en kvällspromenad ned till Svartgölen.
Säkert finns det gott om fisk här, då det ligger två båtar här.
Restaurang Timjan.
Nu är det söndag förmiddag och då kan man äta dagens tre rätters meny i restaurangen.
Det fyller på bra med gäster på parkeringen.
Restaurangen en stor positiv upplevelse
Café Timjan är åtta år sedan det startades. Restaurang Timjan byggdes för fyra år sedan. Så annorlunda och så jättetrevligt.
Vi äter en Wallenbergare på älgkött från skogen runtom.
Den tre rätters meny vi valde bestod av, Kräftstjärtar på husets mörka bröd, Wallenbergare gjord på älgkött, Blåbärspaj på deras eget sätt med vispgrädde. Endast 245:- för en trerättersmeny inkl. kaffe.
En båt ligger startklar i restaurangen, kanske till Rusken runt.
Vid entrén till restaurangen bor dessa djur och troll.
Alla toaletter är utsmyckade med troll, blommor och alla möjliga djur, så även entrén till restaurangen. Restaurangen är öppen bara under juni och augusti, sedan är det öppet bara för bokningar. Missa inte detta guldkorn ute i skogen.
En orienteringskarta så du hittar alla guldkornen.
Vi började dagen med en härlig frukost, vid badplatsen i Ohs, vid sjön Rusken där vi sovit över.
Vilken fin badplats, rent vatten, sandstrand, 100 % tystnad, välskötta gräsytor och färdiga bord att äta frukost vid, efter en skön natts vila.
Vi började med att köpa biljetter, för en vuxen och en pensionär. (samma pris)
Idag skulle vi åka med ånglok, den 60 cm smalspåriga museijärnvägen, mellan Ohs och Bor.
Det finns ett järnvägscafé i Ohs
Ångloket kommer för att koppla på våra vagnar.
Oj vad det ryker om ångloket .
Kopplat & klart för avgång.
Klart för avgång mot Bor.
Så här rakt är det inte på många ställen
Hållplats för av & påstigande.
Även hundar är med på tåget.
I stort sett bara skog hela vägen.
Vi har kommit till slutstationen Bor på vår resa
Nu måste loket vändas för hand, på en vändskiva och kopplas på bakre vagnen
Nu säljs Torebrings kanelbullar och kaffe för 20:-.
Ohsabanan har varit kund hos Torebrings under många år. Nu fick vi uppleva hur de har det i sin vardag.
Totalt jobbar 30 man frivilligt, här är en av alla reparatörer.
Vi satt i sista vagnen bort, nu har vi samma vagn fast närmast loket.
Det ryker ordentligt och kläderna var inte rena när vi var hemma igen.
Flera gånger fick loket stanna, på grund av att det var för hög temperatur.
Ångvisslan var nästan öronbedövande.
I uppförsbackarna rök det ordentligt.
Många mindre vägkorsningar passerades.
Hemma vid lokstallarna i Ohs igen.
Detta var en riktigt rolig resa att göra, en liten upplevelse som kan rekommenderas.
Det finns även ett museum i Ohs
Här fanns mycket gammalt, men även lite ”nyare”
”Bultavagnar” kallades dessa förr i tiden.
Jag fick ett par sådana av pappa när jag var liten pojk. Jag slog sönder dem och sålde skrotet. Handlandet i mitt liv började nog när jag var riktigt liten. Jag var under 10 år när jag fick dessa. Strax därefter sålde jag tidningar och tolv år gammal köpte jag ett par ungtjurar och födde upp. Resten vet ni…
Så här hittar du hit.
Kör från Värnamo mot Vetlanda eller från Sävsjö mot Värnamo.
Nu har vi rest vidare till Café Timjan & Restaurang. Där finns en ställplats för husbilar. Det kommer in under morgondagen.
Nu har vi parkerat vid sjön Rusken i Ohs och skall åka Museiejärnvägen i morgon.
Jag har aldrig någonsin satt min for här i Ohs, drygt två mil nordost om Värnamo, på vägen mellan Värnamo – Sävsjö – Vetlanda. Våra bloggvänner Roland & Carina, har varit här i veckan efter tips från mig, att åka Ohsabanan med ånglok på smalsår.
Jag älskar skogen, bara jag slipper jobba i den.
Här har vi parkerat vid badplatsen i Ohs, ett stenkast från Ohsabanan.
Först går vi skogsstigen upp till kyrkan.
Meditationsplats, tänkte jag först, det blir en bra plats att parkera på, men den var ett litet stycke bort.
En märklig kyrka som ligger nästan mitt i skogen.
Det finns inga gravvårdar här, var finns de? En lång allé leder upp till kyrkan från vägen.
Jag simmar ut i sjön och sätter mig på en sten.
Inte jättevarmt, men en härlig mjuk och lång sandstrand. En fantastiskt välskött badplats.
Vi sitter och njuter en stund av sommarkvällen.
Denna varma sköna underbara sommarkväll blir ett minne för livet.
Det finns en grillplats och en stor vedlåda fylld med ved.
Något dylikt har jag nog aldrig sett
Vi sjunger ”Härlig är jorden”.
Detta var fantastiskt att se och uppleva, ”talarstolen med korset”, stockar i en halvcirkel att sitta på och så sjön Rusken som altartavla. Kan det bli mera stämningsfullt än så här? Detta var ett riktigt guldkorn att hitta, det var helt enkelt ”Ruskigt bra”.
