Jag har sagt det flera gånger, jag tror att jag skrev om det i min bok. ”När Matts behöver vackert väder, då får han det.” Så många gånger som jag sagt detta och så även nu. Skulle grabbarna på taket kunna fått bättre väder?
Takläggarna närmar sig slutet
Detta jobbet att isolera taket, det skulle har gjorts när byggnaden uppfördes 2002, 2007 och 2011. Värmen som kommer underifrån, har skapat istappar ut efter väggarna. Nu bygger vi bort detta.
Bara sista delen kvar
Grabbarna har varit på taket i flera dagar i högsommarvärne. Först idag vågade jag gå upp på taket. Tidigare hade de trapptornet upp till den högsta punkten och då gick jag inte upp. Idag hade de flyttat trapptornet till lägre nivåer och då passade jag på att gå upp. Jag har alltid haft respekt för höjder.
Mycket är redan klart
Snart är hela taket, 2040 m2, på den äldre delen färdig isolerat. Alla andra tak är rätt byggda från början. Inte en enda droppe regn har kommit, sedan de började takläggningen.
På jobbet har vi 2 lagerhallar på tillsammans 2040 m2. En hall byggdes 2002 och en hall byggdes 2011. Båda hallarna har 200 mm Siporex tak utan extra isolering. När hallarna värms upp underifrån på vintern, bildas det istappar och det är lätt att det blir skador på husen. Nu åtgärdar vi detta misstaget …
Idag var det fullt pådrag när jag kom till jobbet
Den första kranföraren jobbade i timmar med sin kran, men lyckades inte överlista felet med den. Efter ett par timmar kom det en ny kran i samma utförande och sedan dansade pallarna upp på taket.
Först kom en kran sedan kom det en kran till.Hela parkeringen blev full av alla pallar med papp och isolering.
Vi höll nästan på att drunkna i pallar med isolering och papp. Till slut kunde alla pallar fördelas jämt uppe på taket
______ … ______
Samtidigt bygger Birgitta & jag vidare på vår Drängstuga hemma på gården
Bara bastulavar, bastuaggregatet, bastudörr och belysning saknasBodelen med ett minikök, diskho, toalett, dusch och bäddmöbler står och väntar på att bli klart. Dusch, toalett, möbler, tapeter och golv, allt går i ljusa färger
Nu återstår bara att hänga upp tapeterna, ansluta elen, montera belysning, bastulavarna, VA, Vvs, samt montera upp det pyttelilla köket.
Ute är allt klart, bara 3 fönsterbleck saknas.
Detta blir för bra… det sa vår golvläggare när han var klar idag.
Långt ifrån alla stugor är lika fina som denna, med egen parkering, egen elstolpe för att ladda elbilen, isolerad för kalla vinterdagar, ett bastubad om man önskar, en hel rad vandringsleder i skogen, fiske, bad, kanske en båttur, 2- 3 sovplatser, kossor & hästar, vår Kisse Måns kanske kommer och vill bli kliad på magen och ibland kommer även räven och smyger runt huset. Allt detta ryms på bara 16 m2 boende. Visst låter det mer spännande, än bara hyra en stuga?
Vi hoppas på att vår Drängstuga skall locka besökare till oss och skapa social gemenskap, en liten pratstund kanske. Tänk om min pappa hade fått se detta, han som bodde i en drängstuga som denna, utan allting.
Vi bestämde oss på fredagskvällen för att ta Lill-Volvon för att åka till Hjo och kanske till Karlsborg. På kvällen skulle vi stanna på tältmöte på Elmia i Jönköping. Så skönt att låta bussen stå och slippa trängas med alla andra husbilar …
Jag möttes av 3 brandbilar utanför jobbet
Klockan 7 på lördagsmorgonen får jag ett brandlarm från Securitas, att det är brand på Torebrings. Jag kastar mig i bilen och åker, men jag ser inga rökpelare på vägen dit …
Fråga inte mig hur det är programmerat
Jag möts av ett 10- tal brandmän inne i lokalerna och ett öronbedövande larm. Larmet nästan friställer alla koder som finns sparade i hjärnan och är inte lätta att komma på just då.
Till slut visar det sig att det är ett tekniskt fel i en larmdetektor och alla brandmän och jag kunde åka hem igen. Vi har ett automatiskt brandlarm som går direkt till Larmcentralen.
Vi valde att stanna hemma och arbeta
Jag har haft ett arbete hemma som jag frågat mig hur jag skall lösa? Det är kommunens mark utanför min gränsplantering. Egentligen skulle jag inte bry mig, men i mina ögon har det sett så tråkigt ut.
När jag kom hem från utryckningen till jobbet, kände jag inte för att åka iväg någonstans. Ska vi gå ut och kolla på ogräset? var mitt förslag.
Jag har tittat på 100- tals olika mindre och större traktorer. Ibland blir jag lite både funder- & sparsam av mig. Jag har inget tak till en Ferguson, en BM Viktor, en BM Buster, en Harvester och många, många flera som jag gillar sedan 50- 60 talet. Med en traktor och ett schaktblad/sladd vore detta en lek att underhålla.
Efter vårt arbete
Birgitta var snäll och hjälpte mig, men ändå tog det mer än 6 timmar. Så fint och välvårdat det blev.
Så fint det blev efter vårt arbeteDen stora slänten är kommunens mark
Om jag inte klippte gräset här med min Stiga maskin, skulle gräset välla in på vår tomt. Jag har beställt en riktig röjsåg, för att kunna hålla efter det ännu mera.
Vi åkte på tältmöte på Elmia Jönköping
Målet var i alla fall att komma iväg på tältmöte i Jönköping. Det blev en långdag för mig, hela 7 – 23, men det gick bra, min kropp läker såren känns det som.
Fullständigt, helt otroligt, vilken satsning av gemensamma krafter som skett i Jönköping 8- 11 augusti under: Temat Det Finns Hopp. Alla hushåll har fått en bibel i sin brevlåda och en tidning om kampanjen. Ett jättetält som rymmer 4000 personer har rests på Elmia. Det har varit reklam på hela stan i Jönköping.
Allt är i grund och botten en kampanj av och med Sebastian Stakset. En tidigare hårt belastad kriminell person, som fått möta Gud och fått uppleva ett helt förvandlat liv. Sedan några år tillbaka startade han: Heart of Evangelism. Idag finns 35 anställda i organisationen, som arbetar helt beroende av av frivilliga gåvor, helt utan statliga bidrag.
Fullsatt i tältet och alla kom inte in och även parkeringen var full
Fantastiskt att få sitta med och lyssna. Den enda missen var ”en stor man” som talade i minst en halvtimma på ren engelska, utan tolk eller text på bildskärmarna. Birgitta & jag som är dåliga på engelskan, vet inte vad han talade om, det var dåligt.
Tänk förr när det var en parkeringsavgift och en 20- lapp genom sidorutan utgjorde betalningen. Nu var det helt stopp kring ”betalstationerna!” Alla dessa appar och olika betalsystem var man än kommer. Så även här… Ska vi åka hem eller ska vi ta böter? frågade jag Birgitta, efter ett otal försök. Så kom det en glad tjej som var volontär, tog min telefon och löste alltsamman. Fantastiskt!
Vi gick iväg till invigningen av Klippan i det värsta ösregn
Tidigt under dagen plockade vi in allt som fanns ute under markisen och rullade in den. Vid 14- tiden började ett av de värsta blåst & ösregn som jag varit med om, som sedan höll på oavbrutet i 5- 6 timmar. Vi tog på oss våra poncho och gick iväg i god tid till invigningen av Klippan, den nya kyrkan på Bödagården. Ett paraply gjorde ingen nytta idag.
Vi fick vänta en bra stund efter utsatt tid, innan lamporna tändes och ljudet kom på. Det hade uppstått ett elektriskt fel på campingen. När man väl hittade felet i proppskåpet, var det fullproppat …
Milstolpar under alla åren
Vi fick lyssna till många dramatiska minnen, från hur det gick till när allt startades 1973. En privat Volvo 144 med takräcke fick tjäna till allt, samt ett rum 2×2 m till campingvärden. Inget fick kosta något …
Några av många sponsererna, både företag och privataNågra av många sponsererna, både företag och privata
Min iPhone strulade och bildsekvenserna var så korta, så jag är ledsen över att jag inte fick med alla Brons- och alla Privata sponsorer. De var verkligen många. Jag är stolt över vår son & vd, som har ett gott hjärta till all god verksamhet, inte minst bland de unga och som sa ja direkt till detta projekt.
Tack till alla sponsorerByggarbeten
Jag fastnade för de stora limträbalkarna i taket. De har respekt med sig, vad gäller transport på vägen och innan de kommer på plats. Som den entreprenör och företagsutveckare jag är, kan jag bara se i detalj efter detalj hur genomtänkt allt är. Fantastiskt!
Förra sommaren
Flera talare anknöt till att slippa att sätta upp och ta ned tältet i år. Vi fick lyssna till stora framtidsplaner, kanske redan till nästa sommar.
En fullsatt kyrka till sista plats, trots det värsta tänkbara oväder.
🇸🇪Detta var fantastiskt roligt att få vara med på, efter att vi har kört förbi på stora vägen under 51 somrar. Nu har vi ett fint minne av en fantastisk plats, med fantastiska och engagerade personer som bygger vidare. Egentligen är detta helt otroligt. Hit till Bödagården hoppas vi få återvända många gånger.
______________
Dagen efter, har det slutat att regna, men minnena av gårdagen finns kvar …
Jag sa till Birgitta tidigare i veckan, titta på hur de anlagt platserna, vattnet kommer att rinna ut på gatan, i stället för in i förtälten som det oftast gör annans. Här är det genomtänkt från början.
Tidningen Barometern uppger nu i efterhand, att det har regnat 50 mm över norra Öland.
En nästan himmelsk bild av Ölandsbron i kvällssolen
I mitt nya liv har jag bestämt mig för att ha en rak linje så gott det går. Har jag inget positivt att skriva, försöker jag att vara tyst så långt det går. Jag har under åren skrivit om ställplatsen på Svinö, som en nedskräpad plats. Så var det inte denna gången, exemplariskt rent och städat. Dessutom förgyllde kvällssolen bropelarna, strax innan läggdags.
4 meters avstånd till alla – Punkt slut
Det har målats upp nya parkeringsrutor och alla följde dem utom en tysk Plåtis, som kom och parkerade till höger om oss. Jag gick ut och räknade till fyra på mina fingrar och pekade på hans bil. Han slog ifrån sig, men sedan backade han bort från platsen. En så exemplariskt anordnad ställplats med 4 meters avstånd ser vi mycket sällan. Fantastiskt att se och uppleva detta. En eloge till Kalmar kommun för möjligheten att stanna över en natt, samt färskvatten och tömningsstation.
Roligt att se att ordningsregler följs
Varje kommun i Sverige borde ta efter detta exempel. Fantastiskt bra gjort av Kalmar Stad.
Ställplats Kårehamn Öland
”Nu har vi kört hem” till Öland och ställplatsen på Kårehamn. Öland är nästan som vårt andra hem. Vi stannar här till fredag morgon, för att sedan vara med om ”Premiäröppnandet” av Lammet & Grisen på fredag kväll. Sedan har vi bestämt att testa Bödagårdens Camping under ett par veckor. Trots mer än 50 somrar på Öland har vi aldrig bott där. I år är vi på Torebrings Grossist AB med och är huvudsponsor till deras nya samlingssal. Fantastiskt roligt att vara med och stödja en god verksamhet
Har du sett att Torggatan 5 är till salu? sa Birgitta för en vecka sedan. Nej, svarade jag. Läser du inte Hemnet? fick jag till svar. Jo, men inte varje dag, svarade jag. Jag visade annonsen för Niklas, som tände till på alla fyra. Nästa dag ringde jag upp fastighetsmäklaren och en timma senare träffades vi.
Efter 10 minuter sa jag till fastighetsmäklaren: ”Lås dörren, ta bort annonsen, vi har köpt det!” Ni som har läst min bok, vet att jag köpte vårt förra hus på samma sätt, fast då tog det lite längre tid, en halvtimma. I det huset bodde vi kvar i 29 år innan vi flyttade till vårt nya hem.
För Birgitta & mig känns det minst sagt skönt att vara på semester och veta att vi har en handlingskraftig son och vd hemma som styr företaget, när vi är borta på semester. I måndags denna veckan undertecknade Niklas köpekontraktet. Detta är en investering i framtida planer.
Senaste affären vid röda pilen
Torebrings samtliga tillbyggnationer sedan 1996, då vi förvärvade den förfallna fastigheten, som jag sedan har haft ansvar för alla entreprenader och mer eller mindre drivit igenom tillbyggnader…
_________
Ps. Om någon undrar hur vi har det nere i Kivik, kan vi bara intyga att det är låga temperaturer (+8 som lägst), ständigt blåsande och vi försöker göra cykelturer mellan skurarna.
Niklas och jag åkte på kundbesök till en av våra stora kunder, som har sitt huvudkontor i Nordstan, Göteborg. Vi sa spontant till varandra flera gånger, ”Hur kan människor leva och ha det så här?” Utan Niklas hjälp hade jag inte klarat av att ta mig fram till kundens adress. När vi sedan lämnat de stora vägarna och kommer tillbaka till våra mindre vägar i Småland, sa vi spontant, ”Vi bor i ett paradis!”
Helt färdigbyggt utvändigt
När Niklas och jag var i Göteborg, blev vår ”Drängstuga & bastu” helt klar utvändigt. Vår målare drog sista penseldraget, elektrikern drog fram all el och vvs drag fram vatten och avlopp, allt gjordes när vi var borta. Detta måste vara Byns finaste drängstuga med bastu, så fantastiskt fint det blev. Tack till Anders hjälpt mig med att rita det så bra, tack till alla som har grävt, byggt och målat. Jag är stolt över er insats, ni är Mästarnas Mästare. Nu fortsätter våra fantastiska snickare från JL Bygg i Eksjö, med att isolera insidan, spika panel och även gipsa. När vi är hemma igen, är det dags att lägga golvvärme och sätta våtrumsväggar i dusch och toalett.
Nu väntar Österlen på oss
Jag vet inte när vi kommer iväg under helgen, för vi skall inte stressa. När vi är klara med allt pyssel inne och ute, styr vi mot Österlen.
Jag har läst att stranden i Österlen är 7 mil lång, nu väntar den på oss. Varken Birgitta eller jag tål solen. Här finns träd och skugga.
Birgitta hämtade den igår och är stolt delägare till vår nya elbil
Mitt talespråk är ofta att jag är född på en Volvo T 22 traktor, med fotogen och startbensin, med en tvåaxlad gummihjulsvagn efter. Bland det första jag fick lära mig, var att backa med ett hölass efter. Det är snart 70 år sedan dess …
Vår förra bil, Hyundai Tucson Hybrid, har vi haft sedan den var ny för bara 3 år sedan. Detta var totalt helt fel bil att köra korta sträckor till jobbet med varje dag. Till slut kom tårarna på Birgitta, jag orkar inte med denna bilen längre, nu är partikelfiltret igensatt igen. Vid senaste tillfället körde jag (16 mil) 2 gånger till Huskvarna t.o.r. med motorn i 5000 varv, innan jag bränt bort sotet. Jag var jättetrött på bilen.
Idag talade jag om för vår nya Volvo att jag ville åka till Nybergs Bil i Nässjö. Då svarade bilen: ”Om du åker nu, är du framme 15 minuter innan Bilhallen öppnar, vill du åka nu?”
Nu är Birgitta stolt och glad igen över vår nya elbil, en Volvo EX 30. Idag har vi kört en riktig provtur från Aneby till Nässjö där vi hämtade bilen igår, en bra sväng runt om i Eksjö, vidare till Österbymo, Torpön och sedan hem. Under ett par timmar satt vi med säljaren och gick igenom all data i bilen.
En stor eloge till den trevlige säljaren, Jesper Ganfjord, på Nybergs Bil i Nässjö, som rullat ut en röd matta dagen till ära och stod med en blomsterkvast i handen.
Visst har det blivit några Volvo bilar under årens lopp, men inte så många. Detta köpet känns som ett tryggt val.
En liten tuffing
Något mindre än vår förra bil, vilket passar ett par jobbande pensionärer som oss, men 273 hk och 0 till 100 på 5,7 sek är mer än nödvändigt.
Parkering Ydregården Österbymo
Detta är vår privata bil, men vi vill ändå vara med och vara en del av företaget Torebrings än så länge. Företaget har även beställt 2 st av den något större EX 40. Med denna bilen får jag dra hela 1400 kg i släpvagnsvikt. Detta avgjorde delvis att det blev totalt 3 st Volvo.
Ydregården Österbymo
Vilken lycka att få sitta ute i början av maj månad och få äta den allra godaste mat.
Ett misslyckat foto på en utsökt god WienerschnitzelTorpöns Färjeläge
Det blir varken vår eller sommar utan ett eller flera besök på Torpön. Idag var det många båtar i rörelse.
TorpönsRestaurang och naturum
Vi såg inga kunder som åt mat idag, men däremot gick nog alla med varsin glass, även Birgitta & jag. ”Sedan startade vi resan hem, genom att trycka på en knapp och med ett röstanrop.”
Orienteringstavla resrutt
Vi stannade till flera gånger på resan, för att komma underfund med allt det tekniska i den nya bilen. Learning by doing!
Det hinner inte gå många dagar in på nyåret, förrän det är dags att förbereda påsken. För några år sedan jobbade jag själv med detta sortimentet och upplägg. Så kom min cancer operation mitt i detta arbetet för 3 år sedan och Niklas och Henric tog över helt och hållet med sortiment, design och foto. Det blev mycket bättre när de tog över och försäljningen har ökat.
Jag tycker det är fantastiskt att ha medarbetare som har vuxit genom åren, till att nu utföra det bästa säljstöd och reklamjobb. Fantastiskt! Det gläder ”senior” att se medarbetarna växa. I år har Niklas hittat flera nya godisbitar som bara smälter i mun.
Men oj vad det kliar i fingrarna när jag ser den gröna hagen ovan, bussen har bara gjort en enda resa sedan början av juli -23, detta p.g.a. min långa ”inte må bra period.” Den står ju så blank och fin inne i värmen, men hur länge till ska den stå där? Nu kom en ny köldperiod och mera snö.
Vi var på Biltema en stund på lördag förmiddag. När det var klart ville jag åka hem. På söndag förmiddag följde jag med Birgitta till kyrkan och lyssnade när hon spelade upp Advent psalmerna. När vi kom hem stöp vi i säng båda två. Vi frös och mådde illa.
Själv har jag en kronisk bronkit som jag levt med hela livet utan att få riktig hjälp. När så influensan kommer fastnar den på mig. Vi gjorde tre försök att ta influensa vaccin och covid 19, men misslyckades på grund av flera timmar i kö ute i kylan, samt att tiderna passade inte inför min pacemaker operation.
Natten till måndag hade jag 49 hostattacker och på hela dygnet förbrukade jag 130 pappersservetter. Jag fick rådet av Vårdcentralen att ta till min Pulmicort. Jag gillar den inte då jag blir hes av den, men den dämpade hostan.
Kanske har jag tagit till Cocillana-Etyfin 4- 5 gånger tidigare i livet. Nu var det dags igen. På 80- talet fick jag den första gången på recept. Det var bara att den läkaren hade ordinerat 30 ml per tillfälle. Rätt dosering är 5 till 15 ml. Den gången var vi ute i det blå och svävade hela helgen.Fruktansvärt! Idag är jag försiktig med den.
Jag får inte vara med i julpacken i år heller
Jag har kunnat arbeta korta stunder från hemmakontoret som är uppkopplat till min dator på jobbet. Jag har anställt ett antal personer till julpacken, men har inte ens kunnat vara på plats och introducera dem. Det är 4:e julen detta händer. Så tråkigt! Denna gången har smittan dragit hårt fram i hela familjen och även flera på jobbet har drabbats.
Plåstret borttaget efter 14 dagar
I tisdags var jag först osäker, törs jag ta bort det stora plåstret efter min pacemakeroperation? Det lossnade så fint och allt såg så jättefint ut. Detta är ett Mirakel för mig. Jag fryser inte som jag gjorde tidigare, min yrsel är borta, jag sover fantastiskt bra, mitt blocktryck och pulsen är rena idealvärden varje dag. Fantastiskt! Låt det stå för min egen åsikt, denna operation hade vart befogad långt tidigare, kanske fem år eller mera.
Matts Torebring 