Varför frågade jag inte pappa när han levde? och tog reda på intressanta saker! Följ med oss till Hultna i Ydre! Del 1.
Hultna, Ydre, har alltid funnits i mina tankar.
Under flera år har jag tänkt att leta upp gården Hultna, djupt inne i Ydre skogarna. Jag har klara minnen, på hur hemmet såg ut, där min farfar och farmor bodde. Jag måste åka dit. Idag gjorde vi det med hjälp av Gps.
Nu har det kommit upp nya bosättningar på gården.
Vi passerar gård efter gård. Både Birgitta och jag känner igen namnen, på en hel massa gårdar. Dessa gårdar talade våra föräldrar alltid om. Hjälmsäng var ett av många namn.
Hultna Ydre
Vi såg stenen på infarten till grannhuset. Hultna! Jag parkerade på gårdsplanen. Ingen syntes till. Jag gick fram i trädgården. Jag kände igen huset. När var jag där senast? Jag minns att jag varit här, men bara en enda gång. Troligtvis i mitten av 60- talet.
Jag vet att Ernst & Augusta Johansson var väldigt snälla, men säkert strängare än strängt. Jag minns att farmor Augusta sa till mig: ”Du har väl ingen flicka bara”? Jag minns att vi satt och fikade i deras finrum.
Jag vet bara att Ernst & Augusta hade sju barn. Min pappa Reinhold, var en av dem. Alla dessa sju barn, törs jag beskriva som ovanligt och mycket snälla människor. Men växte de upp alla sju barnen i denna stugan? Jag vet inte! Jag önskar att jag hade ett svar. Ingen av barnen lever idag. De flesta av oss ”många” barnbarn är pensionärer idag. Vi ser nästan varje vecka, Lennart Torebring på Kanal 10, det en kusin till mig.
Det ligger ett grannhus på tomten. Visst bodde någon vid namn Granath där? Jag googlade på mobilen. Ja visst var det så. Jag som glömmer namn på 25 till 30 sekunder, hur kunde jag minnas detta? Jag tror att Ernst & Augusta arrenderade gården av familjen Granath.
Jag blev rörd av att se och få uppleva detta och stod still en lång stund, bara för mig själv.
Min farmor & farfars gravvård på Asby kyrkogård.
Jag minns att jag var med på begravning, men inte om jag var med på bådas 1969 & 1972. Jag mindes var gravvården fanns. Idag stannade vi vid Asby kyrka och jag gick dit. Den fanns kvar!
Arne, en av mina kusiner svarar mig: Ernst o Augusta bodde bara som pensionärer i Hultna. Som aktiv bonde bodde de i Hemstad. Tack Arne! Vi letade efter gården Hemstad, men vi tror att det var enskild väg fram dit.
Efter detta så hände så mycket mera trevligt på resan, att fortsättning följer i morgon och även övermorgon…
Matts Torebring 
Otrooligt spännande…Ja varför frågade man inte medan de gamla levde? Reapekten var total! Jag funderar på familje-historie-kvällar själv…vill ju så gärna överföra det man vet o kan!
Så sant vad du skriver. När jag var ung, tänkte jag nog mer på kärleken och nuet, än på dem som gått före. Nu förstår jag vad fel det blev.
Historien är viktig.
Har alltid älskat att lyssna när de äldre berättar.
Kram
Helt rätt, men det gjorde jag inte alla gånger och verkligen tog reda på saker.
Den manlige ägaren minns alla timmar han och hans pappa satt i soffan och pappan pratade om hur han haft det. Tyvärr så finns inte allt kvar i minnet, men minnet av dessa stunder finns och när ägaren kör / cyklar förbi vissa områden / saker i hemmastaden väcks mycket till liv.
Jag hade önskat att jag intervjuat, skrivit ned och gjort anteckningar, Tyvärr missade jag allt detta. Tråkigt att konstatera att det är för sent.
Så sant många frågor blev obesvarade när föräldrar försvinner
Kanske har jag väckt någon till eftertanke, att ta vara på varandra medan vi lever.
Så är det … man ångrar att man inte ställde fler frågor med tid var…
Kram
Jag är en av dem som ångrar mig idag.
Känner också igen mig. Visst är det nu i åren vi blir lite nostalgiska. Min farfar var förutseende han spelade in hela sin livs historia på dåtidens band, som senare min far överförde till ett kassettband. Idag finns det i min ägo och jag är verkligen rädd om det. Kanske dags att sammankalla barnbarnen och spela upp det så de kan få lite bakgrundshistoria. 🙂
Tack för ditt inlägg! Det var nog bland det mest kloka jag hört. Vilket förutseende. Både röst och historia. Vilken rikedom du sitter på. Tror du barn & barnbarn kommer att lyssna nu? Tveksamt! Men de kommer senare i livet att göra det. Ni & vi lämnar digitala spår efter oss. Förr fanns bara få foton och ingen berättelse.
Hej käre bror!
Kul att se lite barndomsminnen. Kommer så väl ihåg farmors prunkade Sant Paula i köksfönstren. Så hade hon oxå 3 små råttor i trä med lädersvansar på fönsterbrädan.
Den svarta stora telefonen på väggen i hallen.
När farmor hjälpte mamma med varpning till handdukar i något uthus.
När farbror Elon kom med sin Mässersmith.
Vill minnas att vi alltid hade med en tårta från Erges i Aneby.
5 el 8 kronors.
Sen tyckte jag alltid att de va så läskigt med översvämningen
på den där sankmarken varje vår.
För inte att tala om farmors stora köttbullar.
Ja, ja…. lite minnen som ploppade upp.
Varm kram till er i Småland.🤗
Tack kära lillasyster för ditt inlägg!
Jag blev så glad över att höra från dig. Jag blev jätteöverraskad. Var fanns jag själv på den tiden? Jobbade jag redan då, så jag inte hann vara med?
Elon & hans Mässersmith, pappas alla syskon minns jag, men inget av det andra. Naturligtvis minns jag tårtorna från Erges Konditori, men jag har bara ett enda minne, av att jag var där en enda gång och hälsade på.
När du kommer till Småland nästa gång, gör vi en ny resa dit.
Stora sommarkramar Matts & Birgitta
Trevligt att utforska sina rötter och få fatt i djupt begravda minnen!
Det är nästan det lockar att släktforska, jag som aldrig intresserat mig för detta.
Visst är det trevligt att tänka på sina förfäder!
Sen om man minns dom är en annan historia.
Kram
Ja det beror på hur långt tillbaka man går.
Kram