Hemmalördag

7 11 2015
Nu har spelemannen fått ro för i sommar

Nu har spelemannen fått ro för i sommar och lagt sig på rygg på en hylla i förrådet.

För tio- talet år sedan, köpte jag och även fick, en massa trädgårdsfigurer. Nu har flera dött ut, utan att nya har kommit till. Trots allt är det roligt, att ställa ut dem på våren.

Detta var nog sista utefikat i år

Detta var nog sista utefikat i år

Jag visste att det var många moment på agendan idag. Utemöbler på fram & baksidan skall in under tak, roboten ”Fino” skall in, löv ska bort, rensa trottoaren på nya tomten och snygga till, ta fram alla spottar, snygga till inne i verkstaden under garaget, ställa in cyklarna från husbilen med mera, med mera. Birgitta kom i sedvanlig ordning ut och bjöd på elva kaffe under altan.

Jag har helt enkelt svårt att koppla av i husbilen, om jag vet att jag har en massa ogjorda måsten kvar hemma. Nu är det klart.

Nu är det bara en stor strålkastare kvar att tända

Nu är det bara en stor strålkastare kvar att tända på baksidan hemma.

Jag har en ganska stor strålkastare, som skall lysa upp den mörka skogen på baksidan. Den slutade lysa (Jula Toys) under senvintern. Nu väntar jag på en ny från min elfirma. Jag har två riktigt mäktiga tallar inne på ställplatsen, jag hoppas jag hittar något som lyser upp där också.





Ät mer grönt

3 11 2015
Ett gott råd från Delicato

Många goda råd från Delicato

Jag tror jag försökt hålla alla föreskrifter ovan. Jag var skogsarbetare i tre och en halv vecka. Varför var jag det? Jo, en av många orsaker var, att jag ville gå ned i vikt (till tvåsiffrigt). Vad hände? Jo jag gick upp två- tre kg på köpet. Hur är detta möjligt? Kanske beror det på att matlusten ökar högst väsentligt av skogsarbetet. Jag har skrämt liv i en massa muskler, när jag varit i skogen. Kanske är det de som väger nu?

 





Är framtiden mörk för ställplatser?

1 11 2015
Ställplatsen i Askersund gästade vi i helgen

Ställplatsen i Askersund.

Först blev jag glad över att se ställplatsen, halvfull av husbilar i Askersund. Ännu gladare blev jag av att se de vackra belysnings- & elstolparna (16 amp) och att kunna parkera, så jämt och fint på cementplattorna. Denna platsen känns nästan lyxig. Gå över bron och du är i inne i stan. Jättebra servicehus, möjligtvis saknas gråvattentömning. (Jag såg det inte i alla fall)

Södra Hamnens ställplats i Motala

Södra Hamnens ställplats i Motala

Nästa kväll parkerar vi hos Rickard, Södra Hamnens ställplats i Motala. Fantastiskt roligt att räkna in 15 husbilar på lördagskvällen. Husbilssäsongen tar aldrig slut!

Eftersom jag själv har sökt bygglov, för en ställplats hemma i Aneby, fick jag famnen full av goda råd av Rickard. Vi talade om olika ställplatser i Östergötland & grannlänen, och hur de drivs. Under samtalet fick jag info om att det finns kommuner, som aviserat en stor höjning av arrendeavgiften. En mindre ställplats, kan inte betala 400 000 i arrende till en kommunen, då går det inte att driva vidare.

I sammanhanget känns det skönt att själv, helt privat, satsa på en ställplats. Visserligen bara tio platser. Jag tror mig veta vad de flesta önskar som kommer och hur jag vill ha det själv utformat. Jag skall göra det funktionellt, trevligt, familjärt, lättillgängligt, men utan alltför stor lyx. Framförallt skall våra gäster önska att återvända.





Till min käre Örebror

31 10 2015
Ett fång röda rosor till min bror

Ett fång röda rosor till min Örebror.

Vi har tillbringat vår dag i Örebro, hos min käre bror och hans kära hustru. Det kändes som allt annat var oväsentligt, jag ville bara hälsa på min bror. Vi fick en hel dag tillsammans, som jag aldrig glömmer.

Alla drabbas vi av större eller mindre sjukdomar i livet. Men efter tre stroke, som min bror fått, är det lätt att tappa sugen. Jag hoppas att vi kunnat ingjuta: Det finns hopp! Jag har försökt att få min bror, att ta längre och längre rundor med rullatorn. Börja med grannens hus, fortsätt till nästa, starta tiduret, tävla med dig själv. Ge inte upp Rune!

Runes skötebarn - Trädgården

Runes skötebarn – Trädgården

Rune har lagt all sin lediga tid i trädgården, på blommor, fruktträd och grönsaksodlingar.

Runes skötebarn - Trädgården

Runes skötebarn – Trädgården

När Rune vilade en timma, gick jag en runda i trädgården. Om Rune varit med ut, hade han talat om alla latinska namn på varje blomma och växt. Trots sen höst, en vacker rosknopp finns kvar.

Runes skötebarn - Trädgården

Runes skötebarn – Trädgården

Rune talade om vad denna hette, men mitt minneskort är inte det bästa…….

Runes skötebarn - Trädgården

Runes skötebarn – Trädgården

Säkert är det Runes omsorg, som gör att det fortfarande blommar mycket i hans trädgård.

Runes skötebarn - Trädgården

Runes skötebarn – Trädgården

Rune hade gurka kvar att plantera, när sjukdomen slog till på nytt i våras. Hans kära hustru och barn, har gjort allt de har kunnat, för att sköta om allt ute i sommar. Kanske måste någon annan, ta hand om alla odlingar, när orken inte finns längre. Rune har inte bara odlat, han har lagt in allt vad han har odlat, i en massa olika inläggningar.

Ge inte upp Rune, lova mig att kämpa på, du kommer att klara det!

Kram Matts & Birgitta





Vår Allhelgonahelg

30 10 2015
Frinnaryds kyrkogård där Birgittas familj vilar

Frinnaryds kyrkogård där Birgittas familj vilar.

Själva tänder vi ljus på de två gravar som vi vårdar och minns våra nära och kära, som kämpat för att vi skulle ha det bra. Helt fjärran från Halloween, vampyrer och dödskallar.

Mina föräldrar vilar på Aneby kyrkogård

Mina föräldrar vilar på Aneby kyrkogård

Nästan ofattbart hur mina föräldrar offrade sig för oss fyra syskon. Vila i Frid Far & Mor.

Själva vilar vi ut i Askersund

Själva vilar vi ut i Askersund.

Vad glada vi blev när vi kom till ställplatsen i Askersund och det var öppet. Det är tre och ett halvt år sedan vi var här senast. Jätteskönt med att parkera, plant och bra på dessa plattor.

Skönt att vila ut på torra land och inte bo i en båt

Skönt att vila ut på torra land och inte bo i en båt.

Vi är på väg till min Örebror, som drabbats av hela tre stroke anfall i år. Det är tungt att påminnas av livets skörhet. Vi tar för givet att ”hoppa ur sängen med ett skutt” varje morgon, men en dag kan det vara annorlunda. Nu har vi med oss kaffe, tårta och blommor. Min bror skall få den största kram han någonsin fått.

Vi önskar er alla goa vänner vi har, en riktigt skön Allhelgonahelg!





Skogsavverkningen är klar!

28 10 2015
Det värsta trädet blev det sista

Det värsta trädet blev det sista.

I afton kunde jag stänga av motorsågen, för sista gången i denna etappen. Det sista och ett av de värsta träden, har fallit till marken. Det ville inte gå min väg, så jag fick använda mina kraftiga spännband, kil, släggyxa och brytjärn, innan det till slut föll till den plats som jag önskade. Det fick inte heller gå fel, jag hade bara tre meter till trafiken på gatan. Allt gick bra! När träden ser ut så här, hinner man inte mycket på en kväll, när allt är avkapat och riset är bortburet.

I måndags föll de två stora asparna till marken

I måndags föll de två stora asparna till marken.

Dessa enorma aspar, drog en god vän till mig ned, med hjälp av en skogstraktor och ett vajerspel.

När gärdesgården var nere i kväll var det nedmörkt

När gärdesgården var nerplockad  i kväll var det nermörkt.

Jag tror det kommer att bli riktigt rymligt här, för mina tio planerade gästparkeringar för husbilar. Totalt är marken cirka 1800 m2. Vårt hus kommer att skymmas av vårt husbilsgarage. Insyn på plan två försvinner bort med servicehuset. På plan tre måste jag bygga bort insynen, till vår egen trädgård på något sätt. Kanske höga buskar.

Nu väntar jag på en skotare som går ut med allt virke

Nu väntar jag på en skotare som går ut med allt virke.

Jag har säkert minst 40 m3 löv- & barrved att köra hem till mig. Jag har inte bestämt ännu, om jag skall behålla all ved själv och till grillen på ställplatsen. Jag har talat med en god vän i Aneby, som har en jättestor skotare som bär hem virket och en flistugg till alla dessa mängder av ris.

Sammanfattning.

Det har varit kul att få starta motorsågen igen, efter 45 års frånvaro. Jag har fått testa kroppen i vad jag tål och orkar. Nu mot slutet har jag känt mig riktigt pigg. 17 kvällar och två lördagar gick det åt. Normala människor gör inte så här, de tar en skördare från början. Jag tyckte dock att detta var ett roligt tilltag.





Ett stort Tack till en bloggvän

27 10 2015
Siemens Easytek hörapparat

Siemens Easytek hörapparat

För ett par månader sedan skrev jag om på bloggen, att jag fått hjälp, med att höra och uppfatta saker och ting mycket bättre, på audionommottagningen, Höglandssjukhuset i Nässjö. Lars Permelin, bloggen Vår Husbilsblogg, hade tidigare skrivit om samma sak. Han valde det bästa som finns, Siemens Easytek. (Så sa också Siemens representant)

Jag önskade samma utrustning, jag litar på Lars, han har bra insikt i saker och ting. Nej, sa dom på mottagningen i Nässjö, den kan du inte få, den ingår inte i Landstingsavtalet i Jönköpings län. Då ringde jag upp Siemens i Stockholm och fick tala med en helt fantastisk tjej på kundsupport.

Du kan visst få vår hörapparat, för efter första oktober ingår den i landstingets avtal. Jag kommer ner till Nässjö, svarade denna trevliga tjej. Det blev bestämt att hon själv, som är audionom, åker till Nässjö för att få träffa mig den 21 oktober och samtidigt utbilda personal i Nässjö.

Nu har jag haft Siemens hörapparat en vecka och är minst sagt imponerad. Med den förra hörapparaten, lät blinkersen i bilen som någon slår på en grov spik, kvarnen i kaffemaskinen som mal kaffebönorna, lät som en stenkross, toastolen lät som ett niagarafall och när jag cyklade till jobbet tjöt vindbruset i öronen.

Nu är allt helt normala ljud, som om jag inte hade hörapparat. Jag har dessutom en app i telefonen, att styra ljudet som jag önskar. Jag har inte fått Easytek delen ännu, men den skulle Siemens skicka direkt till mig. Tidigare skulle jag ställa om min apparat, beroende på var jag var. Detta sköter denna lilla apparat själv, som är så liten bakom örat att den syns inte.

Ett stort Tack Lars, hur skulle man klara sig utan goa bloggvänner.

Ps. Lars har även tipsat mig, om en betallösning med kort, till vår nya Ställplats, men det har jag inte hunnit kolla upp ännu.





Hemmablind

26 10 2015
Här i slutet/ början av Tomtebogatan börjar stigen

Här i början av Tomtebogatan börjar stigen

Vi har bott i Aneby i mer än 45 år, ändå var det först söndag eftermiddag, som vi gick utmed Målqvist damm, från centrum till Stalpet. Vi följer Svartån norrut helt enkelt.

I början är det en djup ravin

I början är det en djup ravin

En tunnel till ett vattenkraftverk

En tunnel till ett vattenkraftverk.

Här fiskar många ungdomar i Svartån

Här fiskar många ungdomar i Svartån

Målqvist damm börjar

Målqvist damm börjar

Nu är stigen riktigt fin

Nu är stigen riktigt fin

Framme vid dammfästet

Framme vid dammfästet.

Vandringsled som börjar utmed Svartån

Vandringsled som börjar utmed Svartån

Ytterligare en promenadstig inom tre hundra meter, när ni kommer och bor på: Ställplats Aneby City & Natur, Skogsgatan 40.





Att bygga en ställplats

25 10 2015
Jag har inte legat på latsidan

Jag har inte legat på latsidan under veckan, även om det varit tyst på min blogg.

Det sägs att vi äldre är värdefulla: Vi har bly i benen, gas i magen, silver håret och guld i munnen. Jag känner inte igen mig, på något av detta. Däremot ställde jag mina skyddsströvlar på badrumsvågen. Nära fyra kg väger de. Inte undra på om benen känns blytunga, med dessa på fötterna.

Jag har röjt undan mänger av sly, som är ett par tre- fyra cm grova. Det blir massor av små stubbar som man snubblar fram på hela tiden. Jag har som mest 30 meter att gå hem. En kväll var benen så tunga, efter slitet med skogsavverkningen, att jag fick sätta mig ned på en stock halvvägs hem. Att avverka all skog ser jag som en bagatell, men BÄRA UNDAN ALLT RIS, har inte varit ett latmansgöra.

Så här såg det ut för tre veckor sedan

Så här såg det ut för tre veckor sedan.

Tre veckor konstant skogsarbete, två till tre timmar varje kväll, samt två lördagar. Allt detta arbete har förändrat granntomten. Så här såg det ut när jag började.

Nu är det bara fyra större träd kvar

Nu är det bara fyra större träd kvar.

De stora jättetallarna spar jag till framtiden. Två jättestora aspar, samt en björk, måste jag för säkerhets skull ha hjälp av en traktor, som drar en vajer när jag sågar.

En av dessa är troligtvis rutten

En av dessa är troligtvis rutten.

Dessa var inte stora när vi köpte huset för 25 år sedan. Nu är livet slut för dem och att stjäla näring från hela min trädgård. Aspen till vänster är troligtvis rutten, då alla löv föll av den ganska tidigt. En sådan är livsfarlig, att såga ned utan säkerhetsmarginaler, när det finns vägar, människor och bebyggelse nära in på.

Tomten från nordvästra hörnet

Tomten från nordvästra hörnet

Från där jag står har jag fyra meters höjdskillnad, ned till tomtgränsen åt öster. Här måste jag bygga tre etage, för alla er vänner som kommer att gästa: Ställplats Aneby City & Natur. Servicehuset kommer att ligga på etage 2 och vårt egna garage på etage 1. Allt beroende på det bygglov jag söker. Se ritningar i tidigare inlägg. Bygglov sammanträde är den 9 december. Fast kommunen och jag har haft en dialog hela sista året.

En av vägarna in på tomten

En av vägarna in på tomten maskinerna kan gå in nu.

All ved är kapad i tre meters längder. Mest av nostalgi och för att ha lite koll på hur många kubikmeter jag har avverkat. All ved är upptravad som förr, så skogsmaskinerna lätt kan komma fram och bära ut virket. Jag kommer att ha en lånad upplags plats utanför min tomtgräns. Sedan ska jag kapa och klyva veden. Fast det hyr jag nog en större maskin till, eftersom det är så mycket ved.

Björkved att elda och grilla i massor

Björkved att elda och grilla med i massor.

Som ni säkert förstår, har jag inte varit tyst under veckan, även om jag inte orkat att skriva egna inlägg. Motorsågen har hörts i grannskapet i alla fall. Jag hoppas ni kommer, ni som läser detta, att elda av min björkved i utegrillen jag bygger, sitta på ljugarbänken och prata strunt med husbilsgrannen.

 

Vår tomt gränsar mot ställplatsen

Vår tomt gränsar mot ställplatsen, men bara lite på den östra delen av tomten.

Vår granne, som just köper skogsmarken åt öster om vår tomt, skall röja och mark beredas. Detta innebär utsikt över Svartådalen från vår Ställplats.





Tid för Andrum

18 10 2015
Det skymmer på kvällen på Åminne Bruk

Mörkret faller på kvällen på infarten till Åminne Bruk

Som jag skrev tidigare, åtta kvällar i följd i skogen samt en lördag, satte sina spår helt enkelt. Jag måste få tid för Andrum. Jag var ärligt sagt riktigt trött. Denna tiden på året måste man ha ett resmål att fara till. Vi for till Julmässa på Åminne Bruk, Värnamo.

Ännu vackrare när mörkret fallit

Ännu vackrare när mörkret fallit

Vi hade 25 meter till entrén på julmässan. Vi gick in tre gånger, sedan gick vi till husbilen och jag tog två tillfällen att ”sätta mig på ryggen”. Vad skönt!

Vi går en tredje runda på mässan

Vi går en tredje runda på mässan och handlar lite gott till kvällen.

Sista gången handlar Birgitta lite gott, för att äta i husbilen på kvällen.

Vi måste beundra många hantverkare

Vi måste beundra många hantverkare

Så jättefina dekorerade stenar. Men var skall vi placera dem hemma?

Ännu mera skickliga hantverkare

Ännu mera skickliga hantverkare

Smycken fanns det riktigt gott om.

Vi vaknar till en fantastisk morgon och söndag

Vi vaknar till en fantastisk morgon och söndag.

Vi fick denna fina toppenplats och de låste upp ladorna för att vi skulle få ström. Allt utan kostnad! Tidvis var det en riktig ström av människor förbi oss fram till entrén.

Många går på tvären så de nästan snubblar omkull, som att de aldrig sett en husbil förr. Man ser och hör hur många tänker: Åka på julmässa i en husbil? Någon pekar och menar nog att det en stor husbil? Någon stannar och läser på texten på frampartiet, och så vidare.

För oss var detta: Andrum! (Vi) Jag sov nästan elva timmar natten till söndag. Visserligen drömt en massa, men det kanske är bra att göra. Som grädde på allting, denna fantastiskt vackra höstsöndag.