Matts Torebring

Under lördagseftermiddagen kom vi iväg på vår semesterresa till Österlen. Denna gången valde vi att köra E 4 ned till Markaryd, då vi är så trötta på att åka mindre vägar. Strax norr om Värnamo möttes vi av ett skyfall och då stannade vi och fikade i bussen.

Min kära Birgitta gör det mesta, men fota gillar hon inte. Till slut måste jag stanna och åtminstone ta ett kort. Långa sträckor var det som att köra i en helt grön vägtunnel. Ni vet hur det är, köra bil och fota samtidigt, det gör jag helst inte.

Jag har läst bara positiva omdömen om Rastplats Brösarps Backar. Så skönt att bara rulla in och stanna på lördagskvällen efter drygt 30 mils körning. Helt fantastiskt att jag klarade detta.

Från Brösarps Backar har vi bara 4 minuter kvar till campingen vi skall bo på.

Jag har läst om att denna Rastplaten har extremt fina toaletter. Visst vart det så, lika rent och snyggt som på hemma på jobbet. (Det vill inte säga lite)

Förra sommaren fick vi köra ut från camping Tokenäs på Öland, minst var femte dag, för att tömma tankarna i Byxelkrok. I år har vi planerat att välja platser med fina servicehus och använda dem till en del.

Ett helt fantastiskt vackert landskap.

En rastplats som denna gör det roligt att åka husbil.

Vilken fin plats vi fick! Nu kommer vi att lämna bussen här på campingen och ge oss ut och cykla så mycket vi vill.

Nu skall vi vila 7 dagar i veckan och inte bara idag, på den sjunde dagen.

Nuvarande kyrka uppfördes 1890-1894 efter ritningar av arkitekt Ludwig Peterson. Kyrkobyggnaden med underliggande sockel är byggd av röd granit och består av ett enskeppigt långhus med rundat kor i öster och torn i väster. Korsarmar sträcker sig ut åt norr och söder. Sakristian är inrymd i södra korsarmen.

Vi kom tre kvart före utsatt tid till kyrkan och tur var det, för att få en bra parkeringsplats. Jag gick bara ett litet stycke på kyrkogården. Minst hälften av alla gravvårdarna var för mig kända namn. Jag kommer att ta god tid på mig, åka tillbaka till kyrkogården, gå längs alla gångarna, kanske sätta mig på en soffa med en kaffekorg och minnas alla Lommarydsbor. Åren som jag var en Lommarydsbo, från 1947 – 1949 och 1958 – 1967 har satt djupa spår, men även sår hos mig.

Det var mäktigt att få stämma in i psalmen ”Den blomstertid nu kommer,” tillsammans med runt 200 personer i en helt fullsatt kyrka. Förra gången jag var här och fick sjunga med i samma psalm, var 1962 när jag slutade sjunde klass i skolan. Sedan började jag jobba mer än heltid i pappas lantbruk.

Vilken glädjens dag som vi i vår familj fick uppleva, Linus har valt den goda vägen.

Efter samlingen i Lommaryds kyrka bjöd Linus med familj på en jättestor trädgårdsfest hemma i sin trädgård för hela 26 personer. Då var jag så hungrig att jag glömde helt bort att fota efterfesten med en helt dignande buffé.

Ett stort Tack till dig Linus och din familj, från Farmor & Farfar, för att vi fick vara med på denna glädjefest