Det känns som att vi tillsammans, Birgitta & jag, funnit en ny melodi. Jag vågade inte skriva som ingress: ”Husbil bra, men hemma bäst!” Men faktiskt känns det så. Hemma bor vi kungligt en bit ut på landet och har det bästa vi kan få på alla sätt. Vart ska vi åka för att ha det bättre?
”Lill-Volvon” har skapat ett helt nytt liv för oss. Vi laddar batteriet fullt på fredagskvällen och har sedan 40- talet mil att leka bort till olika utflykter nästa dag. Någon gång har vi haft med fikakorg, nästa gång fikar vi eller äter mat ute. Våran buss har stått still i garaget sedan månadsskiftet juni/ juli och jag saknar den egentligen inte heller … Nu har vi farit runt i ”Lill-Volvon” i norra Småland och södra Östergötland … (350 mil/ på 7 veckor) Inget att packa, bara bekvämlighet, inget att lasta ur när vi är hemma.
Vilken underbar sommar, jag gläds över den som vi har och har haft. Böndernas spannmålsfält och även vallskördarna vittnar om rekordskördar, kossor och hästar har gott om bete och vår egen gräsmatta bara grönskar.
Torpöns Färgeläge,restaurang, camping och ställplats, är ju ett absolut måste minst en gång på sommaren. Det är ett nöje att sitta och se alla båtar, alla båtmänniskor och äta gott samtidigt.
Pizza Torpön, som bestod av fläskfilé, bacon och bearnaisesås, var så mäktig att jag kände mig mätt redan vid att bara ha ätit en 1/4. Jag klarade av den, men Birgittas tog med halva pizzan hem.
Vi bor i en grön oas ute på landet 500 m utanför byn …
Oj vad det har växt i sommar tack vare en härlig blandning av regn, sol och värme.
Jag har fått min energi delvis tillbaka och jag har gjort någonting varje dag, som jag har kommit hem från jobbet. En kväll målade jag vårt staket.
Jag har gödslat, jag har sått i med nya gräsfrön och jag har toppdressat en stor del av gräsmattan. Oj vad det grönskar efter detta jobbet.
När jag var i 10 års åldern och på väg till skolan cyklade jag förbi ”Tubbarpepojkarna.” Fyra ”fullvuxna” bröder som hade ett litet lantbruk och som bodde hemma hos sin mamma. En morgon sa en av dem som hette Ove, ”Varför ska man ha kor att mjölka, först ska man leta rätt på dem i skogen, sedan när man har mjölkat dem, sparkar de ut mjölken?”
Vi har blommor i stället för mjölk, i våra nyförvärvade mjölkhinkar från Granngården.
På en resa passade vi på att tömma fikakorgen vid rastplatsen i Lindshammar.
Vad gör våran ”Kissemisse” när vi är borta om dagarna eller t.o.m. på 4 veckors semester? Han kommer tillbaka, som om att vi känt varandra hela livet. Oftast är bus minst lika viktigt som maten vi bjuder på. Jag vet att han är en utpräglad råttjägare, det måste ha sin belöning för.
Det är en brant uppförsbacke upp till kaffestugan, hela 20 % lutning. Däruppe viker man av ett 100- tal meter, upp till ställplatsen som har 7 platser. Tveksam sista backe upp för oss med bussen, jag avstår den nog.
En fantastisk utsikt uppe på toppen. På vintern är Vakbackens skidanläggning, en mycket välbesökt slalombacke.
Den vackra kyrkan kan aldrig bli mera mitt i byn än här.
Här uppe serveras mycket gott och till en fanstisk utsikt. (Kolla öppettider)
Matts Torebring 
