Del 3 på vår Ydre resa.
Vi körde först förbi. Sedan körde vi tillbaka. Hela Ydre kommuns invånare var ju här, på Veteranmotorklubbens ”Hönsbytardag”. Jag läser i Smålands Tidningen idag, att det kom bara 3000 personer mot normalt 4000.
Maskinhallarna var nästan tömda på alla traktorer.
Naturligtvis fanns hantverk av alla slag.
Det var trevligt att snurra runt bland utställarna.
Tupparna gol i burarna och hönorna vaktade sina kycklingar i en annan bur.
Dessa grävmaskiner minns jag från min skolväg 1954. Tre km på riksväg 32 kantades av dessa. Jag gick och försökte cykla runt dem. Och så minns jag, att i buskarna utmed vägen, ”låg det trassel överallt och små högar efter grävmaskinisterna”.
Pappa hade en Husqvarna 125 cc och min bror en Jawa 250 cc, men jag hade bara en vit Cresent moped som jag körde 1800 mil med på tre år.
Jag blir häpen, när jag studerar den. Maskinen, ja visst det är vad det är, men stackars människa, som ska sitta på en trälapp och köra. Maskinen var viktigare än människan.
Nej inte riktigt alla, jag slet ut bara 14 styck, under min skogsarbetartid.
Båt med motor har jag aldrig haft tillgång till, bara med åror.
Jag läser att Sigbert Andersson, i Rydsnäs tillverkat denna. Jag träffade honom i mitten av 70- talet. Lite kuriosa att min kusin Mats Thorebring äger denna hydralburen kälke.
En tjock grillad med bröd och ”så kom traktorn körandes” med ketchup och senap.
Traktorn Grålle, tittade jag ned på som ungdom, det var inget jag gillade.
Färgen på denna kan inte vara ok, bland alla så fina traktorer, den skall vara mörkgrön, som jag minns dem.
Höns har inte varit min grej, men traktorer är kul. Många, många bar på burar med djur och en del höns fick nog nya ägare också. Vilken folkfest det var i alla fall.










































































