Matts Torebring

Vi satt idag och jobbade med layout inför julen 2022. Jag letade efter bilder och inspiration i min dator, från vår resa till Jokkmokks Marknad för sju år sedan. Då började jag fundera på allvar: ”Var vi rätt vaccinerade då?”

Total snöstorm, ishalka hela vägen, bilen gled i sidled på nya bron i Sundsvall, när det blåste 18 s/m. 2 djupa spår i vägen från Boden och uppåt. Som om det inte var nog med detta. Vi åkte ”Kabe 910 med framhjulsdrift och med odubbade vinterdäck.” Nästan omöjligt att komma igång på plan mark på en parkeringsplats.

Vi hade frågat däckhandlare i byn om vi måste lägga på dubbdäck? ”I Norrland kör ingen med dubbdäck” fick jag till svar. Sanningen visade sig vara tvärtom.

Hemvägen gick betydligt bättre, det borde vara lite nedför hela vägen hem. Inga olyckor eller incidenter på hela resan och vi kom lyckligt hem igen. Jag frågar mig än idag, har jag blivit 7 år äldre, förståndigare och mera försiktig? Kanske lite mera ängslig istället?

Vi kom med i Nordnytt i går kväll. (Skärmdump från svt play)

Vi såg i efterhand att SVT Nordnytt var på plats på marknaden. På Nordnytt igår kväll fick vi se oss själva i tv rutan. Se inslaget genom att klicka på länken ovan.

Eldarna på campingen tänds efter en fullmatad dag i Jokkmokk.

Idag får vi se solen på riktigt.

Vinterdag i Jokkmokk.

Vinterdag i Jokkmokk

Våra bloggvänner Desirée & Kjell från Piteå kom idag.

Våra fantastiskt trevliga och goa bloggvänner, Deciree & Kjell, kom upp till oss i Jokkmokk, körandes från Piteå. Efter att jag bokat vår plats på campingen i mitten av augusti förra året, läste Kjell detta och tjugo minuter senare hade vännerna bokat platsen bredvid oss. Fantastiskt roligt att möta ”ungdomarna” från Piteå. Nu har vi haft en hel dag tillsammans, fylld av skratt och glatt umgänge.

Mycket folk på marknaden idag.

Deciree, Kjell & Birgitta.

En äkta same med sina renar.

Vilka vackra kläder de har.

Deciree funderar på en hatt.

Deciree & Kjell vid snöskulpturen vid infarten till Jokkmokk

Här sitter jag & Birgitta.

Alla samer har så underbart vackra kläder

Godiskakor i massor.

Renrace nere på sjön.

Vackert klädda ungdomar vid renracet

Vilken trevlig dag vi haft, solsken, en härlig marknadsdag i solsken och mötet med vänner vi aldrig träffat tidigare.

Tack Deciree & Kjell för att ni kom upp till Jokkmokk och hälsade på oss! 

Här sov vi i natt mellan tradarna, på en (r)isig parkering.

Vi stannade för natten två mil söder om Sundsvall. Trots att vi under natten hade en stor hög långtradare till vänster om oss och en flera meter hög snövall på höger sida, ändå gungade husbilen hela natten i stormen.

Solen dök upp efter en timmas körning.

Alla fotar solnedgångar, men denna gången har det bara blivit soluppgångar för min del. Man blir så glad över att se solen gå upp en kall vinterdag. Däremot är det svårt att hitta en plats för att fota. Det går inte stanna bilen eller så är det skog i vägen över allt.

Frukostdags på en isig rastplats.

Det har varit runt nollstecket hela dagen, men så jättekalla vindar så snart man kommer ut. I dag har vi fått plåster på såren för uppresan, vägarna har varit helt torra och jag har faktiskt legat runt 110 km i timman mest hela dagen. Inte en repa, inte en skråma, inte ett enda plåster, visst är vi tacksamma och glada över vår resa. Resan upp till Jokkmokk kan bara beskrivas som en mardröm, men allt går om man tar det lugnt som vi gjorde.

Det blev det fikapaus i Uppsala, paketleverans i Hägersten och Tacobuffé i Nyköpingsbro. Gott och enkelt på vår 46:e bröllopsdag.

I Hägersten kom en ”Budbil” med blommor från Yvonne.

Vi fick förmånen att glädja vår bloggvän Yvonne, med ett paket levererat av bloggvännen Deciree Piteå. Vi körde bara paketet från Jokkmokk till Hägersten och för detta kom Jakob med en stor bukett tulpaner och ett jätte fint ”Hand made kort” by Yvonee. Tack Yvonne & Jakob, detta var överkurs.

Tack till våra vänner Deciree & Kjell, Piteå som gladde oss mycket med sitt besök i Jokkmokk.

Tack till er alla som rest med oss. Jokkmokksresan har genererat 4 900 visningar på min blogg. Detta är rekord för mig.

Tack till Birgitta, för 46 år tillsammans under samma tak och som alltid ställer upp på mina idéer, men nästa gång ska vi ha dubbdäck när vi åker hit upp, sa Birgitta. Jag kan bara hålla med.

Så snart vi stannade bilen hemma, kom våra vänner Arvidsson, med stora kramen och några sekunder senare kom Niklas & Linus, så vi kände oss verkligen välkomna hem. De hade sett oss rulla in i Aneby.