Det har aldrig hänt tidigare, att vi stått helt ensamma, på Torpöns Ställplats. Nu blev det så och vi tror att det var kylan i luften, som skrämt bort gästerna. Ingen trafik på vägen heller och bara några få gäster i restaurangen.
Ett år hoppade jag i och doppade mig, i Sommens iskalla vatten, redan i mitten av maj månad. Det gör jag aldrig om, jag var helt stel, i mer än en vecka efteråt. Vi har haft en skön och tyst helg för oss själva och har vilat ut ordentligt.
På Naturstigen, nere i högra hörnet av bilden, kom en man med en stor hund….
… Mannen med hunden stannade till på åtta till tio meters avstånd och ropade: ”Leverpastej… Men det kan gå bra med köttbullar också!” Först trodde jag nästan att det var en ”tuffing” till hund. Han hade bara en husse med humor. Kul att någon stannar till och pratar, när man bor helt ensam.
Trevligt med ett sånt enkelt samtal. Inte ofta jag får stå själv på de ställplatserna jag och ägarna besöker. Men det kan säkert vara väldigt lugnt och skönt att få stå så i sin ensamhet.
Visst är det bättre att prata lite, än att bara gå rakt förbi.
Kan vara skönt att bara vara och ha en bok i handen eller bara promenera runt
Exakt vad vi behövde denna helgen!
Brukar också prata med trevligt folk,men skönt med allsköns ro också!
Ha det gott/VårKram
Instämmer helt med skribenten.
Sol & Vårkram