Matts Torebring

Eksjö Camping, Kom Till Festen.

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle komma att ta in på en camping i Sverige helt frivilligt. Vi älskar naturen, tystnaden och stillheten och föredrar ställplatser eller bara rastplatser. Nu är vi här, tillbaka på Eksjö Camping och gänget, ”Kom Till Festen”. Tillbaka ja, vi stod uppställda här med husvagn under försäsong, säkert tio- femton somrar under -80 till -90 talet.

Jag hade min 40- års fest (1987) här på Eksjö Camping.

Jag kan bara beundra dessa människor som jobbar här, många helt ideellt. Vilken utveckling sedan sist jag var här, för femton år sedan. Inga undermåligt underhållna hus, stora och bra campingtomter med fast mark. Jag är positivt överraskad. Anledningen denna gången att vi är här, är att jag är med och ordnar höstträffen i september månad, för Husvagnsklubb Gemenskap.

Det gäller att pricka mulen med bollen på kossan i minigolfbanan.

Ingen möda har sparats någonstans, hela tiden nya projekt på gång.

Nya ställplatser för husbilar på gång?

Här, ett tjugotal meter från campingen, på absolut bästa tänkbara plats, sa någon jag träffade, ”Här skall bli 16 ställplatser för husbilar”. Blir detta verklighet har Eksjö Camping fått en ny kund. Den kunden heter Matts Torebring. Alldeles intill sjön, på en liten udde, tio minuter gångväg till Eksjö City och ”Lennarts Konditori”. Allt detta knappt två och en halv mil från hemma. Jag minns den enda lilla, lilla förfallna stugan som fanns här i början av 80- talet.  Grattis Kom Till Festen, ni har verkligen lyckats med ert enorma projet.

Lite sent och hungriga var vi när vi kom till Lidköping vid Vänern på fredagskvällen. Efter att ha ätit lite kinamat, kom frågan, ”Var ska vi sova i natt”? Vi snurrade runt lite, men vis av alla nätter vi sovit i city, vis av alla raggarbilar som gör ”Burn out” på Rörstrandsbron, körde vi ut ur stan och upp mot rastplatsen i Götene. Men så hejdade vi oss och tog in på denna rastplatsen alldeles utanför sta´n.

Det kan nog bara hända i Lidköping att det finns en rastplats några hundra meter från en campingplats samt att det finns ”Parkeringsplats för husvagnar”. Alltid annars står det hänvisningar till campingplatser. Heder år ”Lidköping vid Vänern” som inte låtit sig säljas till campingplatsägare. Trots att det var relativt nära vägen, hörde vi inte en bil utan sov gott till klockan var halv tio på lördagsmorgonen.

Jag hade läst på nätet att det var Påskmarknad i Spiken.

Solsken och klarblå himmel men iskalla vindar fån Antarktis. Trevligt och annorlunda, men vi saknade en massa sill i marknadsstånden.

Mobilfoto. Matts Torebring.

Förvånansvärt mycket folk som hittat ut.

Många tält, många marknadsstånd, men för mycket krims krams.

Allt möjligt såldes i bodarna och tälten.

En gammal "Tennkulemotor" står uppställd i hamnen.

Många gånger har jag stått och beundrat denna motor. Tänk om jag någon gång fick höra dunket från den. När jag växte upp i slutet av 50- talet hade våra grannar en sådan motor till att driva en såg med samt även ett tröskverk.

Jag glömmer aldrig ljudet från denna motor, ”Dunk………dunk….dunk…dunk..dunk, dunk, dunk…dunk….dunk…….dunk”. Den gick ned på så låga varv att man trodde den stannade vid hård belastning, för att sedan nästan hoppa iväg när belastningen släppte, ”dunk, dunk, pang, tjof, pang, tjof, dunk…dunk…”

Mobilfoto. Matts Torebring

Klockan 21.15 Spikens hamn.

Naturligtvis utrustad med stativ, ficklampa och fjärrutlösare, känner jag mig riktigt nöjd med denna bild. När jag gick fem meter från kameran såg jag den inte. Svårt att tro att det är så mörkt ute.

En grön kvist på rastplatsen i Lidköping vid Vänern.

Med tio- talet bilar inom företaget, kom naturligtvis frågan från en av våra säljare, för ett par veckor sedan, ”Kan jag lägga på sommardäcken nu”? ”Nej vänta till veckan efter påsk, det kommer alltid snö i påsk”, svarade jag.

När vi vaknade lördag morgon i "Lidköping vid Vänern" såg vi den gröna kvisten utanför husbilsfönstret. Mobilfoto Niklas Torebring.

Så här ser det ut hemma i Aneby, skrev Niklas till oss. Vi har solsken, men ”Svinkall” blåst här i Lidköping.

När vi körde genom ”Västgötaslätten” på fredagskvällen gick såmaskinerna för fullt på böndernas åkrar. Hemma i Aneby var det snö.

Stenar till skydd mot havet vid Ställplats Kårehamn.

Trots 39 år av resor till Öland varje sommar och andra delar av året, är det första gången vi står parkerade på Ställplats Kårehamn, som ligger på norra delen av Öland och på den östra sidan. Helt underbart att komma och få parkera längst nere vid vattnet.

Vid avspärrningar och dylikt läggs ofta stenar upp som hinder. Men vem har så vackra stenar som dessa vid Kårehamn Ställplats?

Vi har ätit frukost och tittar oss omkring i hamnen.

Vi steg upp till en ganska gråmulen lördagsmorgon. Men fram på förmiddagen fick vi en fantastisk solskensdag. Inte bara solsken mötte oss, vi fick nöjet att träffa våra ”Bloggvänner” 3 M, Marianne & Mats & Molly, från Timmernabben. JÄTTE roligt att möta beresta, erfarna och trevliga och nya vänner.Vi kommenterar varandra på våra bloggar. Nu har vi ett ansikte på våra Vänner och dubbelt så roligt att följa deras husbilsreror och kommentarer till världen i stort.

Till vänster om oss (vi står till höger i bild) har en av våra bloggvänner parkerat.

Havet glänste i solskenet.

När solen gick in i ett litet moln försvann värmen direkt.

Fram på eftermiddagen kunde vi både grilla och "äta ute"

Kan livet vara mycket bättre än så här. Som det står i 23:de psalmen i Bibeln, ”Han för mig till vatten där jag finner ro”.

Solen på väg ned efter en underbar dag vid Kårehamn.

Tack till Marianne & Mats & Molly som liksom solen förgyllde vår dag vid Kårehamns Ställplats.

PS. Läs mycket mera om Kårehamn på våra vänners blogg  Seniorer Spekulerar.