Matts Torebring

Fyra- fem m3 bärlager på garageinfarten. Foto Niklas Torebring

Som jag skrivit om tidigare fick Niklas en 15 m2 stor Friggebod i 40- årspresent av familj, släkt och vänner. Själv hade jag tagit på mig att gjuta en riktig grund att ställa den på. Äntligen har vi fått hem bärlagret och kan kärra in det långt in på tomten. Oj vilken hög det var från början. Ändå var det på gränsen att det räckte. Linus lastade sin skottkärra, men körde och tippade i gräset.

Skottkärran jag har, har varit med sedan jag byggde hus första gången 1972. Det är 100- tals ton med makadam & sten som jag kört med denna under årens lopp. Riktiga grejer som aldrig verkar gå sönder.

Linus följde hela arbetet, köra "padda" sa han. Foto Niklas Torebring

Formen är på plats. Foto Niklas Torebring

Montering distanshylsa till armeringen. Foto Nilas Torebring

När jag började ösa i den stora makadamhögen strax efter sju på lördagsmorgonen, var min första tanke, var glad om den kommer på plats idag. Min andra tanke var, det är alldeles för mycket. Jag fick in den med hjälp av Niklas och vi kunde forma och börja armeringsarbetet. Återstår nu en kvälls arbete med armering av grundmuren runt omkring. Det kommer att gå åt drygt fyra m3 betong, men det tar jag en betongbil med en pump till.

Linus fick en ny jacka av farmor

Det är en kisse, sa Linus, och drog på sig jackan.

En motorcykelhjälm av farfar

Farfar är noga med motorcykelhjälm på huvudet, så det måste Linus lära sig också. Motorcykeln var present från mamma & pappa.

Full fart bland möblerna

Full fart framåt, backväxel och polissyren…

Varför var det inte godis i lådan?

Jag har ju varit med farfar på lagret och sett allt godis och så får jag en tom godislåda?

En snickarbänk av familjens vänner

Här duger inga plasthammare och plastverktyg. Linus har sett vad pappa har och skulle ha en riktig hammare, skruvmejsel och skiftnyckel. Plastverktygen slängde Linus all världens väg. Hammaren har sådan fart i vänsterhanden att kameran inte hinner fånga den. Snickarbälte och tumstock har han också.

En bamsestor traktor av mormor med familj

Det lilla, lilla, farfar fick leka som liten, var med en en uttjänt bakplåt som jag gjorde en lastbil med tippflak av och lekte i en liten grusgrop. Finns det någon som har så mycket leksaker som Linus har? Och inte bara leksaker, Linus har en egen iPhone så han kan ringa farfar och farmor. (visserligens mammas gamla, men det duger att lära sig ringa på)

Grundarbete för Niklas 40- årspresent. Foto Carina Torebring

Bäst att jag hjälper farfar. Foto Carina Torebring

Linus knappt två år, men förstår att köra skottkärra, gräva och tippa där det bäst behövs.

Oj vad det var tungt. Foto Carina Torebring

Det var nog bra att farfar lovade att hjälpa farsan, det hade blivit jobbigt annars.

Frestande att låna en av grävskoporna på jobbet. Foto Carina Torebring

Med den stora Cat bandmaskinen på jobbet hade detta varit gjort på en kvart. Å andra sidan kanske det hade tagit hur mycket tid som helst att rätta till efteråt.

Niklas Torebring 40 årsfest på Gyllene Uttern

1971 var ett riktigt bra år. Timlönen var under tio kronor per timma. Regeringen införde prisstopp i oktober månad. Vi hade en obetydlig folkökning i Sverige. Jag körde land och rike runt med långtradaren. Vi började planera vårt första husbygge. Och det bästa av allt Niklas kom till världen. Som elva – tolvåring kom han och bad farsan skriva på ett papper. Han hade gått in på banken för att köpa ”Fermenta” aktier. Det fick han inte köpa utan min påskrift. Dessa aktier har inte gått så bra, om de ens finns kvar. Idag är han delägare i familjens företag och det är en stor glädje för oss att arbeta tillsammans. Vi säger ett stort Grattis till de 40 åren.

Skål farsan

Linus Torebring, snart 2 år, skålar för farsan på Restaurang Gyllene Uttern, Gränna.

Emilia Lindberg sjunger för jubilaren

Som sig bör på en 40- årsfest blev det både tal, sång och stora presenter.

Ett stort Tack Niklas för den storslagna festen

Efter den storslagna festen på Gyllene Uttern blev det tipspromenad och med fina priser hemma i Niklas för dagen finputsade trädgård. Inte nog med detta, utan sedan blev det kaffe, tårta och gemenskap långt in på kvällen. Vi, släkt och nära vänner säger ett stort Tack till Niklas med familj för denna storslagna fest.

Grattis Farmor på Mors Dag, sa Linus 2 år i mitten av september, och överlämnade ett eget litet paket till farmor. Det är en intelligent pojk, säger pappa Niklas. Han pratar jättemycket, räknar till fem och förstår det mesta av vad han ”vill” förstå.

Dessa två nattliga bilder får sätta punkt för en fantastisk påskhelg hemma på Skogs- & Konserthusgatan tillsammans med våra barn & barnbarn. En påskhelg vi aldrig kommer att glömma med försommarvärme, grönska och knoppar som brister i naturen.

Lika påskgult som påskliljan, lyser vårt hus i kvällsmörkret. Detta var egentligen bara en testbild, men eftersom nästan alla kort tas i vintermörker vid juletid fick det komma med.

För oss, morfar & mormor, som inte träffat vårt yngsta barnbarn Oliver, sedan julafton, blev det en glad överraskning, att se honom springa runt i trädgården hemma på Skogsgatan.

Men farfar, du har ju inte sått dina grönsaker ännu, nu måste du sätta fart, sa Linus, och började hjälpa till i odlingsbänken.

Fiskhoven, kasta sten och gräs i farfars damm var ännu roligare.

Oliver funderar, kommer inte mjölkabilen till  morfar idag, mjölken står och surnar, är den försenad….?

Vilka konstiga djur farfar har överallt i sin trädgård, sa Linus. Här i en cirkel på knappt 4 m ligger är vår hund Brownies sista viloplats. Djuren symboliserar alla skogspromenader  med Brownie och hur roligt det var att jaga dem i 30 sekunder. Traven med ved symboliserar mina första egna förvärvade slantarna som jag fått när jag barkat massaved och travat upp den på detta vis.

Farmors falukorv och blomkålsstuvning var jättegod, säger drygt 1,5 år gamla Linus Torebring.

Farfar bjöd på några droppar färskbryggt kaffe. Det var gott, sa Linus, och ville ha mer.

När vi kom hem från Gränna denna helg var all snö borta på tomten, isen på dammen var borta, fåglarna kvittrade och jag planterade årets första och enda kruka med några vackra Primula. Bakom blomkrukan står mjökkrukan, säkert 60 år gammal eller mera, som fylldes med hushållsmjölken ute i lagården hemma på 50- 60- talet.

Varför har jag två styck gråstenar ligger på trappan bredvid blomurnan? Jo just dessa båda stenar, hade mamma och pappa och la på fläsket i saltkaret ute i boden för att hålla ned fläsket under vattenytan. Detta efter att man slaktat hemma.